Dessertörer skjuts i bakhuvudet
Syriens leende diktator lika grym som sin far
Bashar al-Assad ser snäll och ofarlig ut. Särskilt när han ler.
Men Syriens diktator har lika hårda nypor som sin pappa.
Den soldat som inte skjuter ihjäl fredliga demonstranter får räkna med en kula i bakhuvudet.
Soldater ur den syriska armén som deserterat och flytt till Turkiet berättar hur de skickas fram i dubbla led mot demonstranter som vill störta diktaturen. De i första ledet som vägrar skjuta mot civilisterna får en kula i bakhuvudet eller ryggen av det bakre ledet. Det gäller även dem som skjuter för högt för att inte träffa barn i demonstrationståget.
Regimen låtsas inte längre att man tänker införa demokratiska reformer för att vinna över demonstranterna. Nu handlar det om rå styrka och överlevnad.
Ta till vapen
Även om det är svårt att värdera trovärdigheten i de berättelser och bilder som trots allt når omvärlden från det för utländska journalister stängda Syrien, är en sak är ställd utom allt tvivel. Det pågår en blodig massaker mot civilbefolkningen. Mer än på något annat håll i arabvärlden har frihetsvågen här stött på patrull.
Ställd inför maktens massiva våld verkar människor göra precis som libyerna. Ta till vapen mot regimen.
De får hjälp av värnpliktiga som inte vill skjuta på sitt eget folk. Hellre tar de risken att gå över till motståndsrörelsen.
Det från början fredliga folkliga upproret som inleddes i mitten av mars och har spritt sig till minst nio städer håller på att utvecklas till ett inbördeskrig.
I staden Jisr al-Shughour var det så många som bytte sida att regimen inte längre var i kontroll.
Diktatorns bror
Då bad den leende diktatorn sin bror Maher att i helgen leda ett elitförband mot staden. Jisr al-Shughour anfölls från två håll av stridsvagnar och attackhelikoptrar. Några hundra motståndsmän försökte förgäves slå tillbaka attackerna. Övriga hade dagarna före flytt till forts de 20 kilometrarna till Turkiet där det i dag finns minst 5 000 syriska flyktingar.
Fråga en syrisk flykting om situationen i hemlandet och nio av tio täcker sitt ansikte innan de vågar säga ett ord. Ett mått på graden av rädsla.
Familjen al-Assad har haft makten i över 40 år och har inga planer på att frivilligt lämna den ifrån sig. Bashar al-Assad studerade i flera år på universitet i England. Hans muslimska hustru är född och uppvuxen i Storbritannien. Ändå fortsätter familjen bete sig som medeltida furstar.
Ivrigt påhejad av maktapparaten runtomkring som fruktar att de själva ska bli lynchoffer om regimen störtas.
Dödläge
Urskiljningslöst våld ligger i familjens tradition. Pappa Hafez al-Assad visade vägen när han 1982 slog ner ett uppror av muslimska brödraskapet i staden Hama. Resultatet: 20 000 döda eller fler.
Medan Nato bombar i Libyen lyckas världssamfundet inte ens enas om ett muntligt fördömande av slakten i Syrien. Ryssland och Kina hotar lägga in sitt veto.
En internationell väpnad aktion finns inte på kartan.
USA och väst vill inte ha ett nytt krig med ett långvarigt dödläge.
I motsats till Libyen har Syrien en nyckelroll i Palestinakonflikten, i Libanon och en mäktig vän och vapenleverantör i Iran.
Och så har man diktatorn som ler så vänligt och representerar den stabilitet omvärlden så gärna vill ha.