Kaos när krisen kom

– Men nu ska Europas sparare sova lugnare. Frågor och svar om EU, Sverige och finanskrisen

Det blev kaos i EU när krisen kom.

Nästa gång ska det gå lugnare till.

Här är frågorna och svaren om EU, Sverige och finanskrisen.

helskärm

Hösten 2007 kom en oroväckande rapport: EU-länderna saknade en gemensam beredskap för en allvarlig bank- och finanskris i Europa.

Ett år senare var krisen här. Europeiska banker hotades av konkurs. Det blev kaos, brandkårsutryckningar och Lars Frisell som var biträdande chef vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet fick nattsömnen störd.

– Det var spännande. Under några veckor var det intensivt, säger han.

Rädda spararnas pengar

Problemet var att allt fler banker hade etablerat sig i allt fler europeiska länder. Men reglerna i de olika länderna såg olika ut. När krisen kom gällde det att rädda spararnas pengar och bankernas säkerhet i det egna landet. I Sverige hamnade investmentbanken Carnegie och isländska Kaupthing i skottgluggen. Sveriges riksbank sa ja till en kredit på max 5 miljarder svenska kronor till Kaupthings svenska verksamhet. Carnegie förlorade sitt banktillstånd och togs över av Riksgälden.

Läxa för EU-länderna

Höstens kaos blev en läxa för EU:s medlemsländer. Förra veckan kom kommissionen med sitt förslag om bättre samordning mellan länderna. Brandkårsutryckningarnas tid ska vara över. I dag är Lars Frisell chefsekonom på Finansinspektionen. Han svarar på våra frågor om EU, Sverige och finanskrisen.

Hur märktes det i höstas att EU-länderna saknade en gemensam beredskap för en allvarlig bank- och finanskris?

– Flera länder, däribland Sverige, saknade en krislagstiftning. Mest uppenbart blev det när de isländska bankerna, som finns i massor av EU-länder, havererade. Till exempel Storbritannien tog till ett ganska tungt artilleri för att försvara sina intressen. Det är ju en naturlig reaktion att se till de egna skattebetalarnas intressen. Samtidigt gick Irland ut med en allmän insättningsgaranti villket fick till följd att brittiska sparare flyttade sina pengar till Irland.

Vad hade varit skillnaden om en gemensam beredskap funnits?

– Vi hade sluppit mycket av osäkerheten under hösten. En bättre samordning hade även sparat konflikter och friktioner mellan länderna. I slutet av november kom EU-kommissionen med ett gemensamt garantiprogram. Det gick förvånansvärt snabbt, men kanske inte lika snabbt som man hade önskat. Lösningarna hade säkert blivit mer effektiva om man hade delat information på ett tidigare stadium.

Vad hade en bättre beredskap betytt för Sverige?

– De oroliga månaderna vi hade under september, oktober och november hade kunnat undvikas. Det hade sparat mycket stress bland spararna. Nu fick vi en svensk stödlag för bankerna ganska snabbt. Men det hade varit bättre med en längre förberedelsetid.

Varför var EU:s länder så oförberedda?

– Alla var oförberedda på det dramatiska förlopp som tog fart efter konkursen i Lehman Brothers i september 2008, det gick helt enkelt inte att förutse. Men bättre förberedelser hade helt klart varit möjliga, framförallt vad gäller det internationella samarbetet.

Nu har EU-kommissionen fattat beslut om ett nytt gemensamt övervakningssystem. Varför är det bra?

– Jag tror att huvudpoängen är att skapa en struktur där länder och myndigheter i EU mer eller mindre tvingas samarbeta, sätta sig i samma mötesrum och ta ställning till varandras bedömningar. Man tvingas ta konflikterna och åsiktsskillnaderna innan det blir en kris. På så sätt skapas gradvis en gemensam tankeram och ett ömsesidigt förtroende.

Vad betyder det här för Sverige som blir EU:s ordförande 1 juli?

– För oss handlar det om att få den här strukturen på plats. Att det får en verklig effekt på den finansiella tillsynen ser jag som en naturlig uppgift för det svenska ordförandeskapet.

Kommer en liknande kris att hanteras bättre i framtiden?

– Förutsättningarna finns nu för att hantera kriser på ett bättre sätt.

Hur mycket mer kommer EU-länderna att samarbeta på finansområdet efter den här krisen?

– Vi kommer att samarbeta mycket mer, så mycket är klart. Men det finns naturligtvis olika syn på hur och i vilken takt det ska ske, så det blir en gradvis process.

Är det här den värsta ekonomiska krisen i EU:s historia?

– Det är klart, i EU:s relativt korta historia så är det den allvarligaste finansiella krisen.

EU-parlamentet och dina pengar

Europaparlamentet har de senaste fem åren fattat flera beslut som bland annat ska säkra EU-medborgarnas pengar.

Insättningsgaranti

Om en europeisk bank går i konkurs ska kundernas sparpengar på upp till 100 000 euro garanteras. Förslaget ska börja gälla i slutet av 2010. Just nu ligger det på ministerrådets bord. EU-parlamentet har också ställt sig bakom EU-kommissionens förslag att höja insättningsgarantin från 20 000 till 50 000 euro. I Sverige beslutade regeringen i höstas att höja insättningsgarantin till 500 000 kronor.

Strängare regler för bankerna som bland annat innebär bättre insyn, bättre tillsyn och bättre riskhantering.

Skärpta regler i försäkringsbranschen. Reglerna ska förbättra tillsynen och minska kostnaderna för bolagen.

Nya regler för kreditvärderingsinstitut som ska öka insynen och bidra till ”en sund förvaltning” och ökat förtroende för instituten. Bakgrunden är att kreditvärderingsinstituten inte lyckades förutse den svåra krisen.

Kortköp

EU-parlamentet har även godkänt ett nytt ramverk som ska göra olika betalningsöverföringar, som korttransaktioner, banköverföringar och kortköp, enklare och billigare. Senast den 1 november i år ska de nya bestämmelserna in i nationell lag.

Vi bevakar valet – med din hjälp

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet.

Med bara några dagar kvar till EU-valet fortsätter vi på Aftonbladet.se vår valbevakning – med din hjälp.

Vi bad er läsare rösta fram vilka EU-frågor som är viktigast. Vi började nedifrån med IT och integritet, fortsatte med vården, brottsligheten, jobben och klimatet. I dag tar vi upp den fråga som ni läsare tycker är allra viktigast: Ekonomin. Vi tar reda på: Hur påverkas du av det som bestäms i Bryssel?

Vi lär dig allt du behöver veta om EU, vi chattar med politiker och EU-profiler, vi ställer frågor och skapar diskussion, vi berättar vilka personer du kan rösta på och vad partierna vill i de olika frågorna. När valdagen är här nu på söndag hoppas vi att du – och vi – har blivit lite klokare på vad EU faktiskt handlar om.