Putin vill hämnas - Europa vill ha hjälp

Turkiet är nyckelland i Syrienkonflikten

Putin vill hämnas. Europa vill ha hjälp.

Turkiet är nyckeln både i kampen mot IS och för att få stopp på flyktingströmmen.

Men Turkiet spelar dubbelt och försöker utnyttja sin nyckelposition för egna syften.

Det är inte lätt att hitta något som pågår i Syrienkonflikten där inte Turkiet har minst ett finger med i spelet.

Senaste dagarna har fokus varit på Turkiets nedskjutning av ett ryskt stridsflygplan. Rysslands president har inte sparat på det verbala krutet. Dessutom har han inlett en omfattande ekonomisk bestraffning av Turkiet.

Militärt har Putin hittills knutit handen i fickan men får Ryssland ett tillfälle att hämnas kommer han att göra det.

I nuläget skulle ett rysk militär aktion riktad mot Turkiet motverka Putins syften. Senast i går kväll vid samtalen med Frankrikes president Hollande bekräftade Putin att Ryssland vill vara med i västalliansen mot Islamiska staten, IS.

En sådan roll är strategiskt viktig för Ryssland på flera plan. Frankrike och flera länder vill gärna ha med Ryssland eftersom det militärt stärker kampen mot IS. Utan Ryssland går det inte heller att få till en fred i Syrien.

Övertala

I gengäld verkar Putin vara på god väg att övertala västländerna att åtminstone tillfälligt ge upp målet att störta Assad och istället satsa all kraft på att först krossa IS. Syrien är Rysslands enda militära fäste i Mellanöstern och därför vill Putin ha kvar Assadregimen vid makten så länge det bara går.

Turkiet är av helt motsatt uppfattning och vill störta Assad.

När det gäller kampen mot IS står Turkiet, Ryssland och västvärlden på samma sida. På pappret.

I verkligheten spelar Turkiet ett dubbelspel. Så även Ryssland som hävdar att de bombar IS men i själva verket öser flest bomber över de Assad-fientliga oppositionsrebellerna.

Tankbilar fullastade med olja producerad i IS-kontrollerade områden passerar regelbundet in i Turkiet. Även om den turkiska staten inte nödvändigtvis köper denna olja så kan de knappast vara omedveten om hanteringen. Det är samma smuggelvägar som användes av Iraks förre diktator Saddam Hussein när omvärlden på 90-talet förbjöd landet att sälja sin olja.

Smuggelvägar

Men Erdogan har valt att blunda.

Detsamma gäller i fallet med de tusentals utländska stridande som varje år ansluter sig till IS. Majoriteten av dem flyger till Istanbul och tar sig sedan landvägen in i Syrien. Till Turkiets försvar ska sägas att det handlar om en lång och svårövervakad landsgräns. Men även med detta taget i beaktande är det påfallande många som på ett enkelt sätt lyckas ta sig över gränsen och gå med i IS.

Om Turkiet enbart såg IS som det största hotet så skulle man vara betydligt effektivare i sina försöka att stoppa oljetransporter från IS, vapensmuggling och resande stridande.

Inte heller skulle man som nu behöva åtala journalister som avslöjar hur den turkiska underrättelsetjänsten förser IS med vapen.

Istället har Turkiet en väldigt dubbel inställning till IS. Terrorgruppen slåss mot kurderna i Syrien och Irak som tack vare inbördeskrigen ser sin chans att ta makten i vad som kan bli en framtida kurdisk stat.

EU betalar

Turkiet har en stor egen kurdisk minoritet och är livrädd för att de ska göra gemensam sak med kurderna i grannländerna. Erdogan har utnyttjat offensiven mot IS för att också slå till mot PKK, den inhemska kurdiska gerillan. Turkiet verkar mer villigt att slå till mot PKK än mot IS.

Europa behöver Turkiet på mer än ett sätt. När EU:s ledare på söndag träffar Turkiets president i Bryssel så står flyktingfrågan högst upp på dagordningen. EU är villigt att betala Turkiet 30 miljarder kronor på två år om Erdogan upprättar flyktingläger som kan ta emot två miljoner människor. Samtidigt skulle Turkiet kraftig öka sin övervakning till havs och hindra flyktingar från att ta sig till Grekland.

Sammantaget är förhoppningen att det kraftigt skulle minska flyktingströmmen till Europa.

Turkiet hoppas i gengäld att få en ny chans att bli medlemmar av EU.