Brexit blir en rysare som avgörs mer av känslor än fakta
Ska man lita på dagens opinionsmätningar blir omröstningen om ett brittiskt utträde ur EU en riktig rysare.
Men det är känslor lika mycket som fakta som avgör.
Sanningen är att ingen i dag kan svara på frågan om vad ett utträde skulle innebära.
Både ja- och nejsägare har tjuvstartat med i dag inleds officiellt valkampanjen inför omröstningen om Brexit, ett brittiskt utträder ur EU.
De närmaste två månaderna kommer britterna av översköljas av argument från ja- och nejsidan. Men i motsats till de flesta folkomröstningar så kommer väljarna att ha väldigt lite fakta att gå på när det ska göra sitt val.
Skälet är att det inte finns något färdigt förslag att ta ställning till för de som vill lämna EU. Vid ett nej kommer Storbritannien att vara tvunget att förhandla fram ett helt nytt avtal med EU i stil med det Norge eller Schweiz har. Men hur detaljerna i ett sånt avtal kommer att se ut går bara att spekulera om i dag.
Det nej-sägarna har att ta ställning till är med andra ord ett stort svart hål som det kommer att ta flera år att fylla i den händelse en majoritet röstar för Brexit. Resultatet kan bli bra. Det kan bli dåligt. Eller mest sannolikt lite av både och. Men problemet är att ingen i dag kan säga vad det blir. Vilket skapar osäkerhet.
Fördel kan bli nackdel
Därför kommer kampanjen per automatik att handla mer om känslor och tro än om fakta.
Där har nej-sidan paradoxalt en stor fördel. De som vill lämna är mer passionerade i sin inställning. Många som vill stanna kvar röstar ja mest för att de är rädda för vad som kan hända ifall det blir ett nej. Nej-sidan har sannolikt lättare att få sina väljare att verkligen gå till vallokalerna än ja-sidan. Vilket kan bli helt avgörande ifall det blir så jämt som opinionsmätningarna förutspår.
Ja-sidan har etablissemanget bakom sig. En fördel som lätt kan förvandlas till en nackdel.
Den i brittisk politik märkliga situationen har uppstått att den konservative premiärministern David Cameron och vänsterradikale labourledaren Jeremy Corbyn står på samma sida av barrikaderna. Samtidigt som framförallt Cameron men även Corbyn har starka grupper inom det egna partiet som propagerar för ett ja till utträde.
Oro i Europa
Den brittiska riskbanken hävdar att bara själva det faktum att folkomröstningen hålls fått en dämpande effekt på den brittiska ekonomin. Pundet har tappat i värde den senaste tiden. Många företag avvaktar med investeringar tills det vet om det blir Brexit eller inte.
En Brexit kan även få många följdverkningar. Skottland kommer att kräva att på nytt få rösta om självständighet. En överväldigande majoritet av skottarna vill stanna kvar inom EU.
Omröstningen skapar oro även i övriga Europa. Hela EU-projektet hamnar i gungning ifall organisationens näst största ekonomi lämnar. Det finns till och med experter som hävdar att ett brittisk utträde innebär dödsstöten för EU.
Tyskarna är uppenbarligen oroliga. Fyra av fem tyskar vill ha kvar britterna i EU.
Det är med andra ord inga små krafter som Cameron satte i rörelse för att en gång för alla få tyst på den EU-fientliga falangen inom sitt eget parti och samtidigt försöka få bättre villkor för det brittiska EU-medlemskapet.
Skatteparadis
När Cameron i början av 2013 utfärdade sitt löfte om en EU-omröstning var ja-sidan i klar majoritet. Sedan dess har mycket hänt som verkar i motsatt riktning.
Att stoppa invandringen från EU-medborgare i Östeuropa är för många britter den viktigaste frågan. Det gynnar nej-sidan. Liksom det faktum att Camerons förtroende hos väljarna fått sig en knäck sedan han försökt mörka att han haft pengar i ett skatteparadis.
Känslan av ovisshet kommer att hålla i sig åtminstone till folkomröstningen den 23 juni.