Att börsen faller är bara ett sundhetstecken
Börsåret har startat med kraftigt fallande kurser.
Anledning till oro? Nja.
I själva verket är finansmarknaden kanske på väg att vakna upp till en grå vardag efter den osannolika festen under pandemin.
Stockholmsbörsen backade på onsdagsmorgonen för att sedan vända upp svagt. Hittills under 2022 har index gått ned med 8 procent, den sämsta starten sedan 2016. Det har uppstått en dramaturgi kring börsen där förhållandevis blygsamma nedgångar ofta beskrivs i termer av RAS och FROSSA, medan långa okontrollerade uppgångar betraktas som något helt normalt. Det där är lite skevt, minst sagt.
Även efter de senaste dagarnas fallande kurser står Stockholmsbörsen drygt 30 procent högre än innan pandemin slog till våren 2020. Räknat från botten i mars för två år sedan summerar uppgången till nästan 90 procent. På tre år har kurserna stigit med 70 procent.
En nedgång med mindre än tio procent är då inte konstigare än att det börjar dugga efter en lång tids värmebölja.
Vad ligger då bakom kursfallen? Viktigast att förstå är att värdet på alla typer av finansiella tillgångar, inte minst aktier, blivit rejält uppblåsta under pandemin. Detta handlar i sin tur ganska lite om marknadsekonomi och mer om statliga interventioner.
Centralbanker som svenska Riksbanken, amerikanska Federal Reserve och Europeiska Centralbanken ECB, har köpt värdepapper för sammanlagt tiotusentals miljarder kronor för att stötta ekonomin. Det har pressat ned räntorna och mer eller mindre tvingat placerare att kasta sig in i riskfyllda investeringar för att få pengarna att växa.
Finansmänniskor är barnsligt förtjusta i akronymer och den bokstavskombination som drivit de senaste årens aktieyra är TINA - There Is No Alternative. Översatt: bara förlorare ställer sig utanför börsen. Därför har det varit strålande tider i finansvärlden under pandemin, trots att ekonomin lidit svårt på många håll.
Nu anas en långsam återgång till en värld som kanske inte kan kallas normal men åtminstone något mindre abnorm. Som knappast någon missat har inflationen tagit ordentlig fart igen, både i USA och Europa. I december steg konsumentpriserna med hela 7 procent i USA, i Sverige var siffran över 4 procent. Eftersom målet på de flesta håll i världen är en inflation på 2 procent försätter det centralbankerna i en knivig situation.
En inflation på 7 procent och en styrränta på noll gör att det är extremt inkomstbringande att låna. Omvänt förlorar pengar på banken köpkraft i snabbt takt.
I teorin borde centralbankerna snabbt höja för att kyla av ekonomin. Samtidigt vill de inte utlösa kraftiga börsfall eller fritt fallande bostadsmarknader när räntekostnaderna drar iväg.
För ett par veckor sedan släpptes protokollet från det senaste mötet i Federal Reserves ledning, som hölls i mitten på december. Det avslöjade att flera ledamöter snart vill börja höja räntan för att få ned inflationen. Det är detta som gjort marknaden nervös. Förutom att aktier fallit har räntor stigit, något som även smittat av sig på svenska bolåneräntor.
Det är dock viktigt att ha proportionerna klara för sig. Under 2021 noterades de lägsta räntorna för svenska bostadsägare någonsin. Någon räntechock talar vi inte om.
Det här är i grunden bra. Att det är kostnadsfritt att låna pengar är osunt och leder till en rad beteenden som är farliga för samhällsekonomin. I dag tycks många tro att räntor alltid är låga och börskurser bara kan gå upp. Det föder en farlig dumdristighet.
Hur kommer det då att gå? Det återstår att se. Tidigare försök från centralbanker att höja räntan har slutat med reträtt. I slutet av 2018 föll börserna i USA brant sedan det kom signaler om en återgång till mer normala räntor.
Turbulensen blev så stor att Federal Reserve beslöt att lägga planerna på is. Det är inte osannolikt att samma sak händer igen. Världen har blivit svårt beroende av gratis pengar efter finanskrisen 2008. Det är ovana som inte går att skaka av sig över en natt.