Riksrevisionens kritik mot polisen: Gör mer skada än nytta

Anna Sjögren

Riksrevisionen sågar polisens särskilda händelser i arbetet mot grova brott.

I en granskningsrapport slår man fast att de kan göra mer skada än nytta.

Polisen håller inte med om kritiken.

Idag presenterade Riksrevisionen sin granskning av polisens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet.

Och kritiken är svidande.

När en särskild händelse används under en längre tid gör den mer skada än nytta, slår man fast i rapporten.

Det eftersom händelserna ofta innebär att man flyttar resurser från andra lokalpolisområden, som då drabbas negativt av tappet.

”Saknas grundläggande information”

Polisen kan inleda en särskild händelse när något exceptionellt, plötsligt eller planerat inträffar och som den vanliga verksamheten inte är anpassad för. Det gör att polisen kan ta in fler poliser eller personal med särskild kompetens och att en egen ledning inrättas.

I samband med våldsvågen i Stockholm inledde polisen en särskild händelse för att bekämpa den grova brottsligheten – och hundratals poliser från andra regioner kallades in. Den ska pågå fram till sommaren.

helskärm

Men granskningen visar på en rad frågetecken kring det här sättet att bekämpa den grova brottsligheten.

• Det går inte att mäta hur framgångsrik en särskild händelse är för att bekämpa grov kriminalitet eller hur mycket det har kostat.
• Det saknas information om hur många särskilda händelser som genomförts, hur länge de pågått och om de varit riktade mot den grova brottsligheten.
• Det går inte heller att se vilka polisiära eller utredningsmässiga åtgärder som vidtagits eller vad de har lett till.
• Arbetet följs sällan upp, vilket innebär att Polisen inte kan ta tillvara de erfarenheter som görs.
• Det saknas kriterier för när en särskild händelse ska inledas.

– Kunskapen om särskilda händelser är bristfällig. Att det saknas grundläggande information som behövs för ledning, styrning, samordning och uppföljning av verksamheten är anmärkningsvärt, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.

Bör inte bekämpas med särskilda händelser

I rapporten har man intervjuat polisanställda om de särskilda händelserna. En tredjedel av de tillfrågade lokalpolisområdescheferna säger att den grova brottsligheten hade kunnat hanterats inom den vanliga verksamheten, med tydligare stöd och ledning.

Riksrevisionens slutsats är att en särskild händelse kan vara bra de första timmarna och dagarna efter att ett grovt brott begåtts.

Men den grova brottsligheten inte bör bekämpas genom långvariga särskilda händelser.

I granskningen presenterar man flera rekommendationer till Polismyndigheten.

Bland annat behöver man ta fram kriterier för när en situation ska hanteras som en särskild händelse, utveckla sin dokumentation av dem och ta fram en nationell lägesbild inför beslut om resursförflyttningar.

Polisen slår tillbaka mot kritiken på sin hemsida. ”De eventuella konsekvenser som uppstår när extraordinära situationer uppstår kan inte härledas till ledningsformen – utan är ett resultat av prioriteringar av den problembild som Polismyndigheten för tillfället har att hantera”, skriver man på sin hemsida.