Andersson i samtal med Finland om ryska kravet

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Publicerad 2022-01-06

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö vid ett möte i presidentpalatset i Helsingfors i början av december.

Statsminister Magdalena Andersson för samtal med Finland och Nato om Moskvas krav och det spända läget vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina.

– Det är klart att det måste upplevas hotfullt om det finns militär vid ens gräns, säger statssekreterare Karin Wallensteen.

Andersson (S) för under torsdagen samtal med Finlands president Sauli Niinistö, och på fredag med försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, enligt ett uttalande som skickats till TT.

Ämnet är den spända situationen mellan Ryssland och Ukraina, sedan Ryssland samlat tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater vid gränsen, samt Rysslands krav om att fler länder inte ska få ansluta sig till Nato.

”Inte förhandlingsbart”

”Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka vi väljer att samarbeta med”, säger Andersson i uttalandet.

”Mot bakgrund av utvecklingen i och omkring Ukraina och försämringen av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har jag precis talat med Finlands president Niinistö och kommer att föra samtal med Natos generalsekreterare Stoltenberg. Regeringen för också dialog med den amerikanska administrationen.”

”Internationell rätt måste respekteras och efterföljas. Detta inkluderar varje stats rätt att självständigt göra egna säkerhetspolitiska vägval”, fortsätter uttalandet.

”En principfråga”

Wallensteen, statssekreterare med ansvar för utrikesfrågor vid statsrådsberedningen, säger att Andersson och Niinistö har samsyn i frågan om att värna den europeiska säkerhetsordningen, det vill säga att länder ska kunna fatta egna beslut i säkerhetspolitiska frågor.

– Det är en principfråga att länder fattar sina beslut självständigt, det är ingen som ska kunna tala om för oss vilka vi ska kunna öva med, var vi ska kunna öva, hur vi ska kunna samarbeta med andra eller vilka samarbeten vi ska kunna gå in i. Det här handlar inte om Sverige och Nato i första hand, det är en principfråga som handlar om den europeiska säkerhetsordningen. Den kan inte omförhandlas, den ligger fast och det vill vi markera, säger Wallensteen.

”Vi är bekymrade”

TT: Hur ser Sverige på utvecklingen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina?

– Det är klart att vi är bekymrade över att säkerheten i vårt närområde har försämrats, det har den gjort över tid. Vi är starkt solidariska med Ukraina och Ukrainas rätt att bevara sin territoriella integritet och självständighet i alla lägen, säger Wallensteen.

TT: Upplever regeringen den ryska truppansamlingen vid gränsen som ett direkt hot mot Ukraina?

– Det är klart att det måste upplevas hotfullt om det finns militär vid ens gräns, säger Wallensteen.

Linde i USA

Under torsdagen landade utrikesminister Ann Linde (S) i Washington för att diskutera Rysslands agerande i och omkring Ukraina. Överst på agendan står samtal med USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.

– Det viktigaste med den här resan är samtalen inför alla de dialoger som ska vara nästa vecka, sade Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.

Från och med måndag ska representanter från Ryssland i tre olika möten träffa representanter från USA, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Först träffas representanter för USA och Ryssland i schweiziska Genève den 10 januari. Det är ännu oklart vilka som representerar länderna.

Sedan hålls möten mellan Ryssland och Nato den 12 januari, följt av Ryssland och OSSE den 13 januari. De mötena är vikta helt åt spänningarna kring Ukraina.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig tidsangivelse för statsministerns samtal med Natos generalsekreterare.

Följ ämnen i artikeln