”Jag saknar inte toalettknarket”
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-08-14
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
I sommar har jag hälsat på mig själv i mitt förflutna, och jag gillade inte vad jag såg.
Klockan är 03.00. En av Ibizas hetaste klubbar börjar fyllas på av stökiga individer från olika delar av världen. Vip-avdelningen likaså. Här trängs prinsar från små furstendömen i söder med superkända smörsångare och bankers från London.
Musiken är hård house som väcker euforiska känslor i påtända, äventyrslystna och förväntansfulla kroppar.
Kön till toaletten är lång och svettig. Alla vill inte knarka vid borden. Bättre att göra det på de särskilda faten på toaletten där gästerna kan hacka sitt kokain.
Thomas och Diana är klubbens hetaste stamgäster. De har bordet längst fram vid dansgolvet och spenderar minst två kvällar i veckan här, det vill säga cirka 200 000 svenska kronor. De har en privat toalett där det konsumeras mer knark än någon annanstans på klubben. Den nya innedrogen i sommar heter ”Explosion”. En av mina gamla Ibizavänner vill inte ta den på grund av det töntiga namnet. Själv vill jag inte ta den eftersom ingen vet vad den innehåller.
Men Diana, hon älskar Explosion som gör henne totalt störd. Hon säger att hon blir på samma nivå som sin 2-årige son och att hon älskar att leka med honom när hon kommer hem från en lång hård natt i discoglitter.
Thomas har varit och hämtat två prostituerade tjejer från ett horhus i stan. Bra att ha dem vid bordet ifall några av hans vänner skulle bli knullsugna på morgonkvisten.
Klockan är 07.00 och klubben stänger. Svettiga, förvirrade ungdomar fumlar efter sina solglasögon. Gruppen från bordet trängs ihop i en ny Range Rover med chaufför. På vägen snortas olika pulver.
Bilen far fram över steniga småvägar och solen är snart helt uppe. Thomas hojtar om att alla måste vara lite tysta när vi kliver av för deras älskade son och nannyn sover.
Färgglada drinkar i det stora huset. Drinkar som svalkar struparna och ännu mera droger. Hetsiga samtal. Snabba rörelser.
De två prostituerade flickorna sitter i en soffa för sig själva, dinglar med benen och pratar lite på sitt eget språk. En känd rikemansson dunkar en kille i ryggen med orden: ”The hookers are already paid for, let’s go fuck them!”
De släpar med sig varsin hora in i ett rum med vackra indiska sängar och dyra marockanska mattor.
Thomas äntrar rummet med sin mobilkamera i högsta hugg.
– Is it good? skrattar han.
Rikemanssonen får fram ett tamt: – Yeah …
Diana kommer in, totalt förvirrad och frågar om någon är törstig. När knullandet är överstökat leker allihopa med värdparets lille son som precis har vaknat. Även han kommer att växa upp och se sig själv som en ”free minded soul in Ibiza”.
Jag åker därifrån med en tanke bultande i mitt huvud: Tack gode gud att jag inte vill vara en del av detta liv längre.