Fästning Europa är ett fuskbygge
Europa beskrivs ofta som en ointaglig fästning för världens fattiga och förtryckta som försöker ta sig hit.
Men hur sann är egentligen den bilden?
Fästningen läcker i vilket fall som ett såll.
Liksom de flesta länder i världen tillämpar även EU:s stater reglerad invandring. Gränserna är inte öppna. Europa vill bara släppa in de människor som man anser sig ha nytta av eller som i förväg bedöms ha så starka skyddsskäl att de ska få stanna här.
Det är teorin.
I praktiken fungerar det helt annorlunda. Den så kallade fästningen existerar bara på papper.
Förra året lyckades 626 710 asylsökande enligt Eurostat ta sig till något av EU:s 28 medlemsländer. Bara en mycket liten minoritet av dessa kom hit som kvotflyktingar, det vill säga genom reglerad invandring.
Den absoluta majoriteten klättrade över gränsstaket eller betalade flyktingsmugglare dyra pengar för att komma på ett flygplan med falska id-handlingar. Över 200 000 riskerade livet på överfulla båtar över Medelhavet.
Fästningen är med andra ord full av hål.
Prostituerade
Av dessa 626 710 kommer ganska många att få stanna efter att deras sak prövats ett antal gånger. Många kommer att få avslag men vägra att åka hem och istället sälla sig till den skara av illegala invandrare som försörjer sig på svartjobb eller hamnar som prostituerade hos något av de många nätverk som systematiskt ägnar sig år trafficing, illegala människohandel.
Vissa flyktingar kommer att acceptera det nej de fått och åka hem. En liten grupp kommer att tvångsavisas till sina hemländer.
De som lyckas ta sig hit är inte nödvändigtvis de som är i störst behov av skydd eller är allra fattigast. Det är trots allt inte gratis att på besvärliga vägar ta sig till Europa.
Det är inte så Europa vill att det ska fungera men det är så verkligheten ser ut då krig, förföljelse och fattigdom råder i närområdet.
Undvik fingeravtryck
Slår man ut förra årets flyktingström över EU:s 28 stater så tar varje land emot 22 382. Knappast ett antal som raserar Europas välfärdssystem.
Men så fungerar det inte i praktiken. Sex länder, Italien, Grekland, Malta, Tyskland, Frankrike och Sverige hanterar 70 procent av flyktingarna.
Tyskland ensamt tar emot nästan en tredjedel av flyktingströmmen. Till Sverige anlände förra året 81 325.
Italien tog emot långt fler än de 64 625 som finns registrerade. Precis som Malta och Grekland uppmanar italienska gränsmyndigheter flyktingarna att se till att de inte får sina fingeravtryck tagna när de anlänt in i EU. På så vis kan de fortsätta till Sverige, Tyskland och andra länder för att söka asyl där.
För det är så Europas fästning fungerar. Det finns en yttre gräns där det krävs visum för att komma in för de flesta utomeuropeiska medborgare. Men väl inte i EU finns det med få undantag inga gränskontroller. Det kallas Schengen-avtalet och kom till för att EU-medborgare fritt ska kunna resa inom unionen.
Ingen slump
Men även som papperslös kan du resa fritt och söka asyl i det land du önskar. Bara dina fingeravtryck inte finns registrerade i något annat EU-land.
Helt naturligt söker sig flyktingarna i första hand till de länder som har rykte om sig att vara förhållandevis generösa med att låta människor stanna.
Det är ingen slump att Finland bara tog emot dryga 3 625 asylsökande förra året. Det var ändå långt fler än Island, Slovakien, Slovenien, Portugal och de baltiska staterna dit bara några hundra sökte sig. Ändå är det långtifrån alla dessa som får stanna.
Allt snack om "humanitära korridorer" till Europa bygger på att den majoritet av EU-länder som i dag är väldigt negativa till att ta emot flyktingar ändrar sig och öppnar sina gränser. Bara då kan ett system fungera där flyktingarna söker asyl innan de kommer till Europa och därmed slipper riskera livet på farliga båtresor. Om majoriteten får nej kommer de ändå att försöka ta sig hit.
Och trots alla risker och alla som tragiskt dör på vägen så är det påfallande många som lyckas. Om det är en fästning EU velat åstadkomma så är det ett riktigt fuskbygge.