200 sekunder

Experterna vill ha nya regler för informatörer

Toppadvokaten: ”Rättssäkerheten är nära noll”

Av: 

Mattias Sandberg

Lindah C Mohlin

Robert Aschberg

NYHETER

200 sekunder har granskat hur en polisinformatör röjdes – av polisen.

Nu reagerar experterna mot själva systemet.

– Det har varit ett problem under lång tid att verksamheten är i det närmaste oreglerad, säger advokat Johan Eriksson.

I 200 sekunder avslöjar polis och åklagare i hemliga inspelningar hur polisinformatören Erik, som egentligen heter något annat, blev röjd.

I dag lever han och familjen gömda – under dödshot.

Johan Eriksson är en av Sveriges främsta advokater. Han poängterar att han inte uttalar sig om det enskilda fallet i 200 sekunders granskning, men Eriksson är kritisk mot avsaknaden av tydligare regler för informatörer:

– Regelverket för polisens informatörsverksamhet kan man jämföra med gummi. Det går att tänja och dra åt lite olika håll.

Enligt Johan Eriksson har Sverige svårt att hantera röjda informatörer.

– När det gäller informatörer som vi inte längre har nytta av, antingen för att de är röjda eller förbrukade av andra skäl, så befinner de sig ofta i en stor fara. Då måste de skyddas och Sverige är ett litet land och det är svårt att gömma människor. Vi har ett outvecklat system för de här personerna.

”En närmast förfärlig situation”

Han fortsätter:

– Vi ger dem en ny identitet, men den gamla identiteten får inte finnas kvar. Du kan inte få betyg för utbildningar du har gått, du kan inte gå till sjukhus och visa upp dina journaler, du kan inte ha kontakt med dina närstående. Det är klart att den som letar efter dig kommer gå till dina närstående. Du kan överhuvudtaget inte ha några kontakter alls. Det är ju en närmast förfärlig situation att hamna i det läget.

Hur borde det skötas?

– Jag tycker för det första att innan en person får uppdraget att vara informatör så skulle man ha ett oerhört säkert sätt att informera den personen. Du borde få fylla i som ett formulär, kryssa i och delta i en intervju, så att vi är helt säkra på att du förstår vad som händer om du blir röjd och vad man kan erbjuda.

Advokat Johan Eriksson är kritisk till avsaknaden av tydligare regler kring informatörer. ”Deras rättssäkerhet är nära nog noll.”

Johan Eriksson säger att en informatör kan stämma staten, men att de flesta röjda informatörer inte har den möjligheten.

– Om man ska se på rättssäkerheten för en röjd informatör, så sitter de ju i den situationen oftast att de har inget val. De får ett erbjudande. Om de inte gillar det så får de klara sig själva. Och vad skulle de då göra? De kan stämma staten vilket ytterligare riskerar att offentliggöra vem de är. Något de sannolikt inte har råd med och dessutom är ganska svårt att hitta en rättslig grund för det. Deras rättssäkerhet är nära nog noll.

Johan Eriksson har tidigare bland annat företrätt Peter Rätz, som på uppdrag av polisen infiltrerade kriminella organisationer.

I det fallet var de på väg att stämma staten.

– Vi framställde ett regelrätt krav. Sedan träffades en överenskommelse som jag inte kan gå in på i detaljer. Han tog mod till sig att inte bara acceptera de erbjudanden han fick. Han fajtades ju om det. Det gick ju vägen den gången men det krävs ju att du har någon som hjälper dig och det krävs att du har någon form av bevisning, säger Eriksson.

”Skyddet måste stärkas”

Fallet med Peter Rätz ledde till en debatt om informatörsverksamheten:

– Rätz var ju en riktig ögonöppnare där man identifierade problem, dels med rättssäkerheten i den information som han införskaffade. Han hade ju ganska vildsinta metoder ibland för att få in bevisning. Sedan väcktes ju också frågorna om rättssäkerheten för informatörerna själva och de risker som de levde med. Men det blev ingenting om det. Det stannade vid en diskussion.

Enligt Johan Eriksson borde samhället i större utsträckning ta ansvar för informatörerna.

– Jag tror att man måste stärka deras skydd, för vi kommer aldrig leva i ett samhälle utan informatörer. Det går inte. Brottsutredningar skulle inte funka. Jag tycker att det skulle finnas ett efterforskningsförbud likt det vi har när man talar med en journalist. Därför att det kan inte vara upp till en enskild åklagare att avgöra att ”nu har jag den här informationen, nu måste jag använda den”. Det skulle säkras på något sätt.

”Polisen tar inte det ansvar som man kan förvänta sig för de här personerna som blir röjda”, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

”Många svävar i livsfara”

Mårten Schultz, professor i civilrätt, har också arbetat med fall som rör informatörsverksamheten.

– Jag har haft anledning att titta på ett flertal informatörsfall. Det är ganska vanligt att de här informatörerna eller infiltratörerna röjs.

– Det leder ofta till oerhört dystra konsekvenser för de här personerna som har bistått polisen genom att infiltrera väldigt farliga kriminella organisationer. Vissa tvingas kanske leva hela sina liv i exil. I många fall är det livsfara både för informatören och för familjen.

Enligt Mårten Schultz har tidigare krav på ett nytt regelverk inte lett till någon förändring.

– Det har framförts olika typer av krav på att man måste styra upp det här. Det har framställts av olika höga jurister och samhällsdebattörer nu under många år. Men det har inte lett till några åtgärder, mig veterligen, från lagstiftarnas håll.

Han fortsätter:

– Det finns inget allmänt regelverk för informatörer i Sverige som det finns i vissa andra länder. Vi brukar ofta snegla mot Norge som har reglerat det här mer strukturerat. En konsekvens av att informatörsverksamheten inte är ordentligt reglerad är att man inte riktigt vet vilket ansvar polisen har efter att de här människorna har röjts. Om en person är anställd och hamnar i problem på grund av sin anställning då finns det ju arbetsmiljöregler som kickar in. Men de här människorna är ju inte anställda.

”Är statens ansvar”

Tycket du att polisen tar det ansvar de borde göra?

– Nej. Polisen tar inte det ansvar som man kan förvänta sig för de här personerna som blir röjda. Egentligen är det inte bara polisens ansvar, det här är ju statens ansvar. Det här är människor som har hjälpt till med de farligaste brottslingarna vi har i Sverige. Som sedan lämnas vind för våg, ofta med väldigt lite pengar. Det är ovärdigt.

Schultz säger att de flesta röjda informatörer inte vågar ta sina fall till rätten.

– De flesta göra frivilliga uppgörelser med polisen. Det beror ju på att de här människorna inte kan ta till vara sin rätt. De kan inte väcka talan. De vågar sig inte till en tingsrätt. De gömmer sig. De är helt utlämnade till någon slags frivillig skadereglering från staten.

ANNONS EXTERN LÄNK

Cyber Monday: Massor av rea på populär elektronik. Robotdamssugare, hörlurar, TV. Passa på att köp innan de tar slut

Webhallen

Publisert:

Aftonbladet

/

Nyheter

/

200 sekunder

LÄS VIDARE

Informatören: Jag fick 60 000 kronor i handen för ett jobb

ÄMNEN I ARTIKELN

200 sekunder

Johan Eriksson (advokat)

Mårten Schultz

Polismyndigheten