Självstigmatisering gör ångesten värre

Nästan var tredje svensk tror att ångest är självorsakat. Uppfattningen riskerar att leda till skamkänslor och att personer med ångestsyndrom undviker att söka vård i tid.

– Att tro att man kan ta sig samman gör att man förminskar problemet, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Sju procent av befolkningen i Sverige upplevde svåra besvär av ängslan, oro eller ångest under förra året, enligt den nationella folkhälsoenkäten som genomförs i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna.

Ångesten ger starka obehagskänslor, vilket ofta gör att de drabbade undviker situationer som kan utlösa ångest. Det kan leda till svårigheter i arbetslivet, skolan och i sociala relationer.

En befolkningsundersökning från Folkhälsomyndigheten 2022 visar även att 29 procent av Sveriges befolkning tror att ångest är självorsakat.

– Många betraktar inte ångest eller psykisk ohälsa som en riktig sjukdom. Utan man ser det snarare som en personlig svaghet eller karaktärsbrist. Vilket gör att man banaliserar och tänker att man har sig själv att skylla, säger Hillevi Busch, doktor i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Självstigmatisering

Tanken om att det är ens eget fel att man har ångest, självstigmatiseringen, kan leda till ännu mer problem. Risken finns att personer med ångestsyndrom inte söker hjälp i tid på grund av känslor av skuld och skam.

Uppfattningen om att det är självorsakat gör även att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa ökar.

– Även om vi är bättre nu, då vi går mot en utveckling med större öppenhet och förståelse, så är det så att normen fortfarande är så väldigt smal för hur man ska vara. Det är något som försvårar för så många människor.

Även utanför Sverige finns det många gånger en negativ syn gällande ångestsyndrom, enligt en ny litteraturöversikt av internationella studier som Folkhälsomyndigheten gjort. Många tänker att det är en personlig egenskap snarare än ett tillstånd, andra att man kan läka syndromet genom att “ta sig samman”.

– Att tro att man kan ta sig samman gör att man förminskar problemet.

Mycket hjälp finns dock att få, där första steget är att ta kontakt med sin vårdcentral. Behandlingen mot ångestsyndrom och olika typer av ångesttillstånd kan ske med hjälp av psykoterapi eller läkemedel. KBT, kognitiv beteendeterapi, är vanligt som behandling och ges via nätet.

Som närstående är det viktigt att visa att man bryr sig och finns där för att lyssna.

– Man måste inte förstå exakt hur en annan människa har det, men jag tror att man måste komma ihåg att man har inte ångest för att man tycker det är roligt, kunde man ta sig samman så skulle man göra det, säger Busch.

Ångest är normalt

Psykologen Siri Helle tycker att det är viktigt att komma ihåg att ångest i sig inte är farligt.

– Det är inte konstigt och det är inget fel på dig om du har lite ångest. Men sedan ska du känna att du kan söka vård om du har mycket ångest och veta att det finns hjälp att få, säger hon.

Enligt Helle är det fler som söker vård för ångest i dag än tidigare, vilket är bra.

– Jag har haft patienter som har haft social fobi i 15 år och inte kan gå och handla i mataffären, som trott att de bara är blyga. Men som nu sökt vård och kan få hjälp med det.

– Det är så mycket som handlar om kunskap. Det är jättejobbigt att ha ångest, oavsett grad, men man måste som patient få veta när det är på medicinsk nivå så att man faktiskt söker hjälp, säger hon.