USA:s klusterbombsbeslut väcker oro: ”Kan hamna hur som helst”
Publicerad 2023-07-08
USA:s beslut att skicka klusterbomber till Ukraina beskrivs som kontroversiellt.
Klustervapen har använts av båda sidor under kriget, men har förbjudits i stora delar av världen – då civila riskerar att skadas.
– Man vet inte hur spridningen av dessa faller ut, de kan hamna lite hur som helst, säger Ove Bring, folkrättsexpert och tidigare professor.
I fredags meddelade USA att de kommer skicka klusterbomber till Ukraina, ett vapen de själva inte använt på 20 år och ett beslut president Joe Biden beskrev som ”svårt”.
Bomberna löper en stor risk att drabba civila och de som inte detonerar kan ligga kvar i flera år och skada civila.
– De anses speciellt drabbande och farliga för civilbefolkningen, säger Ove Bring, folkrättsexpert och tidigare professor.
Kontroversiellt i väst
Klustervapen har använts under hela kriget i Ukraina enligt Paasikivi, men framförallt av Ryssland. Beslutet att USA nu skänker bomberna till Ukraina, behöver inte vara lika känsligt i alla delar av världen enligt Paasikivi.
– Det är bara kontroversiellt i väst att USA skänker dessa, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.
Samtidigt kritiseras beslutet från organisationer som Amnesty International och Humans Rights Watch.
”Att skicka dessa vapen skulle oundvikligen orsaka långvarigt lidande för civila”, skriver Humans Rights Watch i ett pressmeddelande.
USA menar att Ukrainas ammunition börjar ta slut och att just klusterbomber har efterfrågats från ukrainskt håll.
– Det är en väldigt effektiv vapentyp, anledningen till att man har förbjudit den är för att det är som en behållare med massa små vapen delar i, och varje liten individuell stridsdel exploderar inte alltid, säger Joakim Paasikivi.
Kan nyttjas på flera sätt
Enligt överstelöjtnant Paasikivi kan det finnas flera skäl till att Ukraina behöver klusterbomber.
– Dels kan man använda dem som det är avsett, släppa dem. Då funkar de väldigt bra på ryska skyttegravar och befästningar, det är ett idealsikt vapen för sånt, säger Paasikivi.
Samtidigt skulle det finnas en möjlighet att plocka isär bomberna och använda de individuella laddningarna för att fästa på drönare.
– För de är bättre än vad de har nu, handgranater och annat, säger Paasikivi.
Vet inte hur bomberna sprids
Det råder inget allmänt folkrättsligt förbud mot klusterbomber. Men ett stort antal stater har skrivit på en konvention där man ställer sig bakom ett förbud. Varken USA, Ukraina eller Ryssland har skrivit på konventionen.
– Det är 123 stater som signerat den och 111 som har ratificerat den, säger Ove Bring, folkrättsexpert och tidigare professor.
Ove Bring att man inte riktigt kan veta hur spridningen av bomberna faller ut.
– Det går att använda mot riktade, militära mål. Men de kan ju hamna lite hur som helst.
Att civila skulle drabbas, tror Ove Bring inte är särskilt stor.
– Men det går inte att utesluta. Jag tror tanken är att de ska skjutas ryska linjer och drabba rysk trupp och uppställningsplatser, men risken finns att civila skadas men den är ganska liten.
Samtidigt finns risken för så kallade blindgångare, bomber som inte detonerat.
– Det är en fara att de inte smäller av och att barn som leker kan ta upp såna här grejer. Det har bland annat hänt efter Vietnamnkriget med andra vapensystem. Att de har drabbat folk i fredsläge och att de ligger kvar och utgör en fara för civilbefolkningen, säger Ove Bring.