En ovanlig rättegång
Publicerad 2011-04-01
Han är misstänkt för att ha mördat fyrabarnsmamman i Haninge inför hennes barn.
Han nekar – men vägrar avslöja vem den egentlige mördaren är.
– Jag skulle vara en död man då, säger han.
Det är en ovanlig rättegång i Södertörns tingsrätt. Inte bara för att mordet är så ofattbart brutalt: den 37-åriga fyrabarnsmamman hade sin tio månader gamla son i famnen när hon sköts till döds. Hennes tre döttrar såg eller hörde delar av överfallet.
Mördaren använde ett ursinnigt övervåld. Han sköt kvinnan i huvudet med tre skott och slog henne sedan med pistolen och ljuddämparen så att den gick sönder. Den lilla pojken fanns hela tiden vid mammans sida.
När en kvinna mördas är gärningsmannen nästan alltid en närstående man, oftast erkänner han direkt. Nu är en 22-årig man – som inte kände fyrabarnsmamman – åtalad för mordet. Han lägger i sin tur skulden på en yrkeskriminell.
Oavsett vilket är det mycket ovanligt.
Till och med åklagaren Marie-Louise Pettersson kallar motivet ett ”mysterium”. Hon är övertygad om att det var den lille pojkens pappa som beställde mordet eftersom paret låg i vårdnadstvist.
Men den 31-årige pappan, som misstänks för anstiftan till mord, är försvunnen. Han greps av egyptisk polis i januari men efter revolutionen
i landet vet ingen med säkerhet om han ens sitter kvar i egyptiskt fängelse.
Den 22-årige mannen har inte sagt ett ord under de åtta månader han suttit häktad.
I går berättade han om den man som han påstår är den egentlige mördaren – en indrivare. Men han vägrar namnge honom:
– Jag skulle bli nästa offer. Det är så det funkar. Det är inget man tar lätt på, säger han.
Han säger att han hade anlitat indrivaren för att skrämma 31-åringen att betala tillbaka en skuld på 80 000 kronor.
Nu sitter han i rätten och försöker förklara alla besvärande omständigheter.
– Jag vill börja med att beklaga sorgen. Även om jag inte dödat henne fysiskt är det mitt fel att hon är död, säger han.
Bland åhörarna sitter kvinnans anhöriga. De bär svarta kläder och mörka glasögon, vågar inte säga vad de tycker och känner. Främst av hänsyn till barnen: de har det mycket svårt.
Åklagaren undrar om 22-åringen inte tycker att barnen förtjänar att få veta vad som hänt med deras mamma.
– Jo, det är för jävligt. Men säger jag mer så går det ut över mitt liv.
Åklagaren frågar vad han tänkte om att skicka upp en beväpnad man – som han själv beskrivit som ”taggad” och ”uppåttjackad” – för att skrämma 31-åringen och skjuta honom i benet när barnen är med. Då har han inget svar.
Det är åklagarens uppgift att motbevisa honom. Men hon tycker mest att hans förklaring liknar en efterhandskonstruktion.
Mannens försvarare håller inte med. Bland annat har flera av barnen beskrivit gärningsmannen som blond.
– Det här är ett indiciemål och det är väldigt svagt, säger advokat Martin Cullberg.