Anders och Sivert tar kampen mot svordomarna
Publicerad 2018-04-05
Vännerna Sivert Hugosson och Anders Duveskog tar strid mot svordomar på tv, radio och sociala medier.
De tycker att svärandet har gått över gränsen och säger att folk borde visa mer respekt för varandra.
– Vi ser det som språklig miljöförstöring, säger Anders Duveskog.
Sivert Hugosson och Anders Duveskog från Nybro har fått nog av svärandet. De oroar sig för utvecklingen och hur svordomar har blivit allt mer accepterat i samhället, särskilt på radio, tv och i sociala medier.
Måttet var rågat för både Sivert och Anders efter att ha sett ett avsnitt av ”Allt för Sverige” där programledaren Anders Lundin lär de amerikanska deltagarna svenska svordomar.
Då bestämde de sig för att göra något, och startade en namninsamling där flera personer skrivit under för att stoppa det fula språket. Brevet har skickats till Sveriges Television, TV4, Sveriges Radio och Utbildningsradion.
– Det är ett led i att skapa opinion för vi tycker att det har accelererat och är ett förråande inslag i vårt samhälle, säger Anders Duveskog.
Nu hoppas de att mediebolagen ser över sin policy och sätter ner foten mot svärande programledare.
”Bristande respekt”
– Språkbruket i sociala medier har blivit så grovt, ungdomar som kränker varandra och då tycker man som så att massmedia borde vara ett gott föredöme, säger Sivert.
Att folk blir mer och mer grova i mun kan Ulla Stroh Wollin, professor i nordiska språk som skrivit en bok om svordomar, intyga.
– Generellt har svärandet ökat och värderingen av olika svordomar har följt med. På 60-talet var ”djävlar” ett väldigt fult ord, men nu säger nästan vem som helst så i nästan vilket sammanhang som helst.
Ulla Stroh Wollin tror att svordomarna har blivit vanligare i takt med att samhället blivit mer sekulariserat och liberalt.
– Vi har nog ett behov av fula ord och därför har vi fått in andra typer av svordomar. Som att man har börjat svära med könsord på 2000-talet. Det gjorde man inte tidigare.
Man kan säga att ribban för vad som är okej har sänkts, menar hon.
Nya svordomar
Ulla Stroh Wollin tror att man i Sverige anpassar sig mer efter hur folk pratar utomlands, vilket också ändrar svordomarna.
– I många andra språk har man svurit med könsord länge men i svenskan har vi traditionellt varit väldigt koncentrerade på religiösa svordomar.
Anders och Sivert väljer i alla fall att föregå med gott exempel och är helt svordomsfria.
Anders medger att han kan ha svurit någon gång i ungdomsåren men säger att han i så fall inte minns det. Sivert tror aldrig att han har svurit i hela sitt liv.
Vilka ord använder ni när ni blir riktigt arga?
– Jag använder nog inga kraftuttryck över huvud taget, säger Sivert.
– ”Det var ett elände” kan jag ibland säga. Och ”ussla” kan jag också säga, det betyder ungefär ”vilken otur”, säger Anders.
OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.