Därför vill EU stoppa krishjälp från IMF
Förnedrande för euron att få hjälp av de fattigas bankir
Om Grekland går till IMF för att få krishjälp är det förnedrande för hela euroområdet.
Därför försöker Tyskland och Frankrike hindra det.
Även om det blir dyrare för Europas skattebetalare.
Grekland är i ett läge där statsfinansiell konkurs hotar. Landet har inte råd att återbetala sina lån.
I sådana fall brukar Internationella valutafonden, IMF, gripa in. Illa beryktad men effektiv. Fonden har också erbjudit sig att hjälpa Grekland men ändå har inget hänt.
De stora EU-länderna är inte pigga på att agera livlina men de verkar vara ännu mindre förtjusta i att låta IMF fixa problemet Grekland.
För Europa är det inte bara Greklands rykte som står på spel utan framförallt den gemensamma valutan, euron.
Toppmöte
Ämnet står överst på agendan när Eurogruppen träffas för samtal i dag och på EU:s finansministrars toppmöte i Bryssel i morgon.
IMF har tidigare hjälpt EU-länder som Estland och Lettland. Och Island som nu verkar vilja bli medlem. Men inget euroland har hittills behövt vända sig till IMF.
Att gå till Internationella valutafonden är detsamma som att sätta en pariastämpel på den egna ekonomin. Det är en sista utväg. Kunderna är ofta de riktigt fattiga länderna.
Krisstämpel
Om IMF släpps in i Grekland sätts det krisstämpel även på euron. Det skulle demonstrera att Euroländerna inte klarar av att lösa sina egna problem.
Därför försöker EU hitta ett sätt att rädda Grekland utan IMF. På sin höjd kan man tänka sig IMF i en konsultroll. Trots allt är fonden expert på att sanera länders statsbudgetar.
Någon måste rädda Grekland. Annars är risken stor för smittspridning. Spanien och Portugal är båda i kraftig utförsbacke.
Så det lite diffusa löfte om stöd som gavs på EU-toppmötet förra veckan måste följas av en konkret plan. En plan som riskerar att kosta de europeiska skattebetalarna stora pengar.
Straffar
I annat fall straffar marknaden euron och snabbar på smittspridningen.
Ännu verkar Greklandskrisens fulla effekt inte riktigt ha slagit Europas medelsvensson. Intressant därför att se hur omvärlden reagerar.
Paul Krugman, färsk Nobelspristagare i ekonomi menar att Europa i övermod införde Euron innan man var redo.
– Det var arrogant av Europa att tro att man kunde få en gemensam valuta att fungera trots att starka skäl talade emot, skriver han i en krönika i New York Times.
Krugman menar att det inte går att avskaffa Euron eftersom det skulle utlösa "alla finanskrisers moder". Istället ser han bara en väg framåt. Europa måste ännu mer närma sig ett Europas Förenta Stater.
Mer för Bryssel att säga till om med andra ord. Vilket är precis vad de flesta europeiska regeringar inte vill ha.