Mord på aktivist kan stoppa fredssamtal
”Sara” utsattes får svår tortyr i turkiskt fängelse
Hon var en av de mest kända kurdiska motståndskämparna.
Hon hade överlevt åratal av tortyr och förföljelse.
Mordet på Sakine Cansiz och två andra aktivister kan vara ett sätt att sätta krokben för fredssamtal med Turkiet.
Under många år gick Sakine Cansiz under kodnamnet Sara. Hon var en av grundarna till Kurdistans Arbetarparti, PKK. En organisation som med vapen slåss för kurdernas dröm om en egen stat.
Under 80-talet tillbringade hon ett antal år i turkiskt fängelse där hon utsattes för svårt tortyr. Bland annat ska hon ha fått båda brösten bortskurna.
Förmodligen var det hon som var huvudmåltavla vid attacken mot kurdernas informationscenter på Rue Lafayette i Paris.
Den som mördade henne visste att dödsskjutningen skulle skapa chock och spä på hatet mot Turkiet hos kurderna.
Att alla kvinnorna sköts minst tre gånger i huvudet stärker teorin att det handlar om politiska mord.
Cansiz var en tongivande figur i motståndskampen. Hon stod den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan mycket nära.
Fängelseö
Mordet skedde bara några dagar efter att Turkiet avslöjat att man inlett fredssamtal med Öcalan i hans cell på fängelseön Imrali bara en kort båttur från Istanbul. Där sitter han inspärrad på livstid efter att ha fått sitt dödsstraff omvandlat.
Tajmingen av attentatet i Paris gör det omöjligt att inte misstänka en koppling mellan morden och fredssamtalen.
I Turkiet finns det nationalistiska krafter som vill stoppa varje fredsuppgörelse med kurderna. Krafter med kopplingar till militären och den så kallade djupa staten. De som styrde Turkiet mär landet var diktatur.
Men det finns extremister även bland kurderna som vill hålla den väpnade kampen vid liv. Kurderna har tidigare flera gånger skakats av internt våld. En intern uppgörelse kan inte uteslutas nu heller.
Gerillakrig
PKK kämpar för att kurder som bor i Turkiet, Iran, Irak och Syrien ska bilda en egen stat av områdena där de är i majoritet. Något som centralregeringarna givetvis motsätter sig.
Kampen har pågått under mer än 30 år och krävt över 40 000 människoliv. Ett långintensivt gerillakrig som skördar dödsoffer så gott som dagligen men som sällan resulterar i mer än notiser i tidningarna.
En till en och halv miljon kurder har flytt striderna och förtrycket för att istället fortsätta kampen från Paris, Berlin, Stockholm med flera europeiska städer.
Syrien ny faktor
Turkiska AKP som haft makten sedan 2002 inledde en försoningsstrategi för några år sedan som innebar utökade rättigheter för kurderna. Men den väpnade kampen fortsatte parallellt. Turkiet lät gripa kurdiska författare och motståndskämpar. Försoningsförsöken rann ut i sanden 2011.
Förra året blev ett av de blodigaste på länge med intensiva strider mellan PKK och turkiska trupper i de sydöstra delarna av Turkiet.
En ny faktor har kommit till med inbördeskriget i Syrien. De tidigare vännerna Turkiet och Syrien är numera bittra fiender vilket kurderna i de syriska delarna utnyttjat till att inta områden i Syrien som Assad-regimen lämnat. Turkiet är rädda att det ska stärka deras kurder.
Det kan vara ett skäl till att fredssamtalen inletts just nu. Turkiets mål är att förmå PKK att lägga ner vapnen i utbyte mot blanda annat rätten att använda sitt eget språk.
Vilka följder morden får för fredssamtalen återstår att se. Men de lär i alla fall inte bli lättare.