Vårdförbundet: Osäker förflyttning blir tvång – risk för yrkesflykt
Publicerad 2020-12-16
Just nu är belastningen på den skånska vården hög och på flera håll flyttas vårdpersonal till covidavdelningar för att hantera trycket. Flera nekas semester.
Detta skapar osäkerhet för vårdpersonalen som tvingas jobba med helt andra uppgifter än vanligt – och missar välbehövd semester, menar Vårdförbundet som nu riktar kritik mot arbetsgivarna.
– Det finns en stor oro för hur man ska klara arbetet, säger Malin Tillgren, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Skåne.
Den ökade smittspridningen i Skåne har orsakat ett högt tryck på sjukvården i regionen. De höga belastningen har nu gjort att man från och med i måndags återinfört besöksförbudet på Skånes sjukhus.
För vårdarbetarna är situationen just nu väldigt jobbig, berättar Malin Tillgren som är avdelningsordförande för Vårdförbundet i Skåne.
– Det är slitigt, det är jobbigt, det är väldigt hög belastning.
Många bland vårdpersonalen har fått ställa om och förflyttas till att arbeta med covidpatienter.
– Självklart måste man bemanna upp alla nya vårdavdelningar för covidpatienter. På många håll hanterar dock inte arbetsgivaren detta på ett bra sätt, utan man kör en ganska tråkig attityd så att det blir ett tvång, istället för att ha en dialog med medarbetarna om att “vi skulle behöva dig på den här vårdavdelningen med covidpatienter, vad skulle du behöva för att känna dig trygg med att arbeta där?”.
”Morot hade underlättat”
Det utgår ingen extra ersättning för den personal som går över från annan verksamhet till att vårda covidpatienter i Region Skåne. För många innebär förflyttningarna enligt Malin Tillgren svårigheter, dels för privatlivet med ändrade arbetstider, men också yrkesmässigt eftersom man ska jobba med något helt annat än vad man brukar. Enligt henne vittnar många av Vårdförbundets medlemmar om otillräcklig bredvidgång och upplärning för att vårda covidpatienter.
– Man kanske inte har jobbat med den här typen av åldersgrupper och patienter över huvud taget. Det kan ju vara 20-30 år sedan man gick sin grundutbildning till sjuksköterska, den kunskapen man fick då är ju inte så uppdaterad och aktuell i dag.
Malin Tillgren, som själv är legitimerad sjuksköterska, har främst jobbar med barnsjukvård. Hon säger att det hade blivit väldigt svårt för henne att ställa om till att jobba med covidpatienter.
– Mina kunskaper kring till exempel den äldre människan är ju ganska inaktuella, och jag hade nog fått jobba ganska hårt för att få fram dem från minnesbalken, det är mycket som skiljer åt.
Vårdförbundet önskar nu att arbetsgivarna ger bättre förutsättningar för omställning, både för patienternas och medarbetarnas skull.
– Tyvärr möts många medlemmar av att “du ska gå dit imorgon, för det har jag bestämt”. Det blir ju inte bra. Våra medlemmar är förstås fullt införstådda att det ingår i vårt yrke att självklart ska man hjälpa till och långsiktigt handlar det ju också om att rädda liv, men vi tror att det hade underlättat om arbetsgivaren hade infört någon typ av morot om man till exempel flyttar sin arbetsplats till en annan. Det finns ju inte alls hos arbetsgivaren i nuläget.
Vad finns för risker för vårdkvaliteten och för personalen själva?
– Kortsiktigt kan det såklart vara en ökad risk för smittspridning om man har någon som är smittbärare utan symtom. Också att man inte får den upplärningen och bredvidgången som man behöver för att jobba patientsäkert. Det finns en stor oro för hur man ska klara arbetet på den här arbetsplatsen, och hur man ska kunna jobba så att det blir så patientsäkert som möjligt.
”Accelererat i oroväckande takt”
På grund av det höga trycket blir det ingen semester för många bland vårdpersonalen.
– Vi hör det från fler och fler ställen där arbetsgivaren nu går ut med att med tanke på pandemin kommer man inte kunna bevilja semestrar, och att det också blir tal om att man drar in redan beviljade semestrar.
För de flesta handlar det om att semestern inte blir beviljad, eftersom arbetsgivaren redan tidigare såg att det här kunde bli en risk och därmed inte beviljade några semestrar, säger Malin Tillgren.
– Det är klart att detta kommer ju påverka våra medlemmar, och hälso- och sjukvården har ju slitits hårt under våren, sommaren, och sedan nu har det accelererat i oroväckande takt, så att belastningen är ju väldigt hög. Då är det klart att man hade sett fram emot att få nån ledig dag tillsammans med familjen. Nu blir inte den kanske möjlig.
Vad säger avtalen om detta?
– Väldigt många har ju i sin anställning att man kan jobba de här dagarna, det finns ju några medlemmar som till exempel jobbar med ren mottagningsverksamhet som kanske inte har någon arbetsskyldighet på röda dagar och aftnar, men de flesta har ju det. Sen är det så att i vårt kollektivavtal är det inte riktigt prövat hur pandemisituationen är en anledning för arbetsgivaren att dra in beviljade semestrar. Det är något vi kommer att behöva titta på nu här framöver.
– Det var ju hundra år sedan en sådan här situation uppstod sist, och då hade vi inte några kollektivavtal.
Risk att personalen flyr yrket
Att inte beviljas den semester man önskat över jul och nyår kan slå hårt mot individen, säger Malin Tillgren.
– Det kan ju ge långvariga konsekvenser för medarbetaren utifrån ett hälsoperspektiv.
Malin Tillgren berättar att det finns en rädsla för vårdflykt på grund av situationen.
– Här känner vi en stor oro för detta, just med tanke på att arbetsgivaren inte ger förutsättningar och de inte heller vill ge någon morot för hela det här arbetet, det gör ju att det känns väldigt otacksamt. Varför ska jag vara anställd i region Skåne där de förflyttar mig mot min vilja utan att ge mig förutsättningar, och jag får inte heller någon ersättning som jag anser är skäligt för allt det obekväma som det gör för mig som individ?
– Då finns det ju andra arbetsgivare som kanske är bättre. Vi har flera medlemmar som är så trötta att man har funderat på att helt lämnat yrket.