Varannan granskad skola höll inte måttet

helskärm

Flera typer av friskolor – med en stor koncern som ägare, med mindre ägare, konfessionella och med Waldorfinriktning – har fått kritik av Skolinspektionen. Myndigheten vänder sig nu till regeringen och efterlyser tydligare regelverk.

Hälften av de skolor – fristående och kommunala – som Skolinspektionen hade tillsyn av under fjolåret fick kritik på ett eller flera områden, exempelvis stökiga lektioner eller otillräckligt med stöd till behövande elever. Det framgår av myndighetens årsrapport.

Myndigheten lyfter särskilt problem med Waldorfskolor och konfessionella (religiösa) friskolor. När myndigheten i fjol granskade 47 av landets cirka 60 konfessionella friskolor upptäcktes brister hos 24 av dem. På fem av skolorna var bristerna kopplade till den religiösa inriktningen. Det handlade om bön och lovsång på undervisningstid, och i något fall om att eleverna inte fick undervisning i sex och samlevnad.

– Varje gång vi hittar något sådant är det anmärkningsvärt, säger Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Under fjolåret granskade myndigheten också 35 Waldorfskolor, varav 27 fick kritik. Det handlade bland annat om att elever inte får tidiga stödinsatser, vilket lärare motiverade med att man ”inte har lika bråttom med bokstäver som på andra skolor”.

Skolinspektionen skickar nu frågan till regeringen om det inte behövs en översyn av Waldorfskolornas regelverk. Det rör bland annat undantaget från kravet på lärarlegitimation och behörighet för lärare.

Både små och stora

Årsrapporten pekar på att friskolor med brister kan ha både små och stora ägare.

Flera av den stora Thorenkoncernens skolor har kritiserats för att eleverna inte fått den undervisning de har rätt till, och att obehöriga lärare använts i hög grad. Men Skolinspektionen varslar också regeringen om bräcklig ekonomi hos flera mindre friskolehuvudmän.

– Vi ser gärna vägledning i lagstiftningen. Fristående huvudmän ska ha ekonomisk stabilitet, men det är en ganska allmänt hållen bestämmelse. Bör det finnas en buffert, så att skolan klarar ett tapp om flera elever slutar? säger Helén Ängmo.

Fortsatt segregation

TT: Är de fristående skolorna överrepresenterade när det gäller problem och brister?

– Nej, det kan vi inte säga. Det handlar mer om huvudmannens allmänna kapacitet, och hur man leder och styr verksamheten. Men när det gäller friskolor som fått riktigt allvarlig kritik och som vi stängt rör det ofta mindre huvudmän, säger Helén Ängmo.

I årsrapporten pekar myndigheten också på att flertalet skolhuvudmän inte gör tillräckligt för att bryta skolsegregationen. Tre av fyra huvudmän – de flesta kommunala – behöver göra mer för att lyfta skolorna med de svagaste kunskapsresultaten och/eller största personalomsättningen.

Skolminister Lotta Edholm (L) håller med Skolinspektionen om att det behövs mer vägledning i lagstiftningen när det gäller krav på små friskolors ekonomiska stabilitet. Den kommande friskoleutredningen kommer att få titta på det.

– Man måste kunna visa att man har en ekonomisk stabilitet i botten. Det är enormt viktigt, säger Edholm.

– Det är också viktigt, om skolan tänker lägga ned, att det finns kapital för att eleverna under en övergångstid kan gå kvar i skolan och för att skolan ska kunna avvecklas på ett ansvarsfull sätt.

När det gäller Waldorfskolor, så vill skolministern först sätta sig in i Skolinspektionens rapport, innan hon kan uttala sig om behovet av en översyn av regelverket.