Norska myndigheter: Bygger på tillit

Den norska kodningen av tillåtna och karantänspliktiga regioner är ett resultat av förtroende grannländerna emellan – och att restriktionerna efterföljs baseras också på tillit.

– Vi förstår att det är svårt. Men vi har fått klara indikationer på att det är viktigt att dra i bromsen igen, säger Frode Forland, norska Folkhälsoinstitutets (FHI) smittskyddsdirektör, till TT.

Ytterligare sex svenska regioner rödlistas nu av Norge. Inresande från dessa regioner måste alltså sitta i tio dagars karantän vid ankomst. Men inga gränser ska vara stängda i onödan, skriver Norges hälsominister Bent Høie (Høyer) i ett mejl till TT.

"Vi tänker att vi kan förhålla oss till olika områden i grannländerna, och inte bara till själva gränsen", skriver han och fortsätter: "samtidigt måste vi beskydda oss från importsmitta".

"Litar på rapporteringen"

Norges färgkoder på regionnivå är en strategi för att kunna hålla gränsen öppen i största möjliga mån – och bygger på förtroende för de nordiska systemen.

– Vår bedömning är att vi inom de nordiska länderna har tillräckligt tillförlitlig data. Vi litar på rapporteringen i grannländerna så pass mycket att vi har kunnat gå under landnivån, säger Frode Forland.

Tre faktorer avgör om en region markeras som gul, tillåten, eller röd, karantänspliktig.

– Vi har utgångspunkt i smittotalet, som ska vara under 20 fall per 100 000 invånare de två senaste veckorna. Vi har också som kriterium att maximalt fem procent får testas positivt i regionen. Utöver det gör vi en helhetsbedömning, säger Forland.

Ser man en trend av snabb smittspridning i regionen kan den rödlistas, även om de andra kriterierna uppfylls, förklarar han.

– Till exempel Norrbotten. Där gör vi helhetsbedömningen att regionen förblir röd även om smittotalet börjar krypa ned under gränsen.

"Baseras på tillit"

Att smittotalen kan skilja sig åt mellan svenska regioner på grund av olika grader av provtagning ser inte Forland som en tillräckligt stor osäkerhet för att göra en annorlunda bedömning.

– I Sverige har man fått upp en testkapacitet som är mycket bättre nu än i den första fasen av pandemin.

Restriktionerna är inte beroende på vilken region man bor i, utan på var man uppehållit sig den senaste tiden, och det är den norska gränspolisen som ansvarar för kontroll av detta vid inresa.

"Detta är till stor del baserat på tillit. Vi följer inte upp vart folk kommer från, utan gör slumpmässiga prover och bedömningar vid gränsen. Du ska kunna styrka att det du säger är sant", skriver Bent Høie.

"Klara indikationer"

FHI har i nuläget kapacitet att följa smittoläget region för region i Sverige, Danmark och Finland och att anpassa sina råd därefter. I slutet av juli innebar strategin glädje och en rejäl skjuts i omsättningen för gränsregioner som Värmland, medan den nu, när regionen åter rödlistats, ställer till med problem.

– Vi förstår att det är svårt för regionerna det gäller, speciellt för gränsregionerna som tvingas öppna och stänga stora köpcenter och så. Men det här är ett förebyggande arbete och vi har fått klara indikationer på att det är viktigt att dra i bromsen igen, säger Forland.

Ännu har ingen norsk region fler än 20 smittade per 100 000 invånare enligt Forland och enligt Høie finns det ingen inhemsk karantänsplikt.

– På nationell nivå har vi inga restriktioner, men på kommunal nivå kan man utfärda "lockdowns". Skulle någon av regionerna komma upp i samma smittotal som de utländska regioner vi anser "röda" så får man diskutera det igen, säger Forland, som förklarar att åtgärden inte är främmande – reserestriktioner infördes nämligen i regioner i Norge i början av pandemin.