Pappan Rasmus om sorgen efter Sandras död

Av: Michael Toll

Publicerad:
Uppdaterad:

Sent på Valborgsmässoafton kom beskedet Rasmus fruktat mest.

Efter en dryg veckas sökinsats hittades hans dotter Sandra, 27, död.

– Det var det hemskaste slutet. Vi är helt förkrossade.

Sandra, 27, åkte den 21 april till Skogås för att träffa en kompis hon nyligen hade lärt känna. När pappan Rasmus dagen efter ringde Sandra svarade kompisen och berättade att Sandra var borta.

Där och då påbörjades en stor sökinsats. Som mest hjälpte ett hundratal personer till med att försöka hitta Sandra och Rasmus tryckte upp närmare 20 000 lappar med bild på sin dotter som sattes upp över stora delar av Stockholm.

Det sista spåret efter Sandra var vid sjön Drevviken, samt i ett skogsområde ett hundratal meter bort där hennes jacka, tröja, t-shirt, tajts, strumpor och skor hittades.

– Min första tanke var att hon var i sjön. Allt tydde på det. Men ju mer de dök i sjön utan att hitta henne kände jag att chanserna ökade att hon var någon annanstans, säger Rasmus.

Sandra blev 27 år gammal.
Foto: PRIVAT
Sandra blev 27 år gammal.

Vill få svar

Sökinsatsen pågick i nio dagar. Rasmus sprang på alla tips som kom in.

– Så länge vi inte visste ville jag göra allt, allt, allt för att hitta henne.

Sedan kom beskedet, sent på kvällen 30 april. Sandra var hittad död i vattnet.

– Det tog ett tag innan beskedet åkte in i hjärnan. Man vill vägra inse att det är sant.

Polisen säger att de inte misstänker att något brott har begåtts.

– Man kommer kanske aldrig få alla svar. Men jag kommer slåss för att få veta vad som verkligen hände den där kvällen, säger Rasmus som vill rikta ett stort tack till alla  personer som var med och hjälpte till i sökinsatsen.

Foto: PRIVAT
Sandra och pappa Rasmus.
Foto: PRIVAT
”Så länge vi inte visste ville jag göra allt, allt, allt för att hitta henne”, berättar Sandras pappa Rasmus.

Unik person

Familjen beskriver Sandra som en stor djurvän, en kämpe för klimatet och en helt unik person som alltid valde sin egen väg och aldrig lät sig övertalas att bete sig på ett annat sätt än vad hon själv ville.  Hon var en godhjärtat vän som aldrig satte sig själv i första rummet.

– Sandra sade ibland att hon hade det tufft att ta hand om sina egna tankar, eftersom hon ville hjälpa så många andra, säger Rasmus.

– Hon valde mer eller mindre bort materiella ting. Hon tyckte det var så många som var fel ute och bara tänkte på hus, bil och båt. Hon försökte många gånger få mig att förstå det här.

Svårt med begravning

Familjens sorgearbete försvåras av det pågående coronautbrottet. Nära och kära kan inte kramas, hålla om varandra och söka tröst.

– Trots det här hemska måste vi tänka på det. Vi vill skydda mormor, morfar, farmor och farfar. Det får inte hända ytterligare en katastrof nu, säger Rasmus och fortsätter:

– Men faktum kvarstår. Vi är kvar. Men Sandra kommer aldrig att komma tillbaka.

Publicerad:

LÄS VIDARE