Är Putin lika farlig som Hitler?
Fred i vår tid, deklarerade brittiske premiärministern Neville Chamberlain 1938 när han låtit Hitler få delar av Tjeckoslovakien. Ett år senare startade andra världskriget.
Men går det verkligen att dra paralleller med dagens utveckling i Ukraina?
Fler och fler verkar göra det.
Allt från den amerikanske senatorn John McCain till den ansedde säkerhetspolitiske analytikern Willhelm Agrell.
– München -38 borde vara en läxa för oss även i dag, säger Estlands president Thomas Hendrik Ilves.
Logiken är att Vladimir Putin agerar ungefär som Tysklands ledare på 30-talet. Han slukade bit för bit av andra länder samtidigt som han pratade om fred. Omvärlden ville till varje pris undvika krig och valde att lita på Hitlers försäkringar att om han bara fick en liten bit till så skulle han vara nöjd sedan.
Saken ställdes på sin spets när Hitler krävde att Südettyskland skulle inkorporeras med det tyska riket. Motiveringen var att en stor del av befolkningen i detta område i Tjeckoslovakien var tyskar.
Haltar
Storbritanniens premiärminister reste till München för att förhandla med Hitler. När han återvände viftade han med ett fredsavtal som bar både hans och Hitler namnteckning.
En del hävdar nu att Europa och USA på samma sätt är på väg att sälja ut Ukraina. Onekligen finns det paralleller men i många avseende haltar de betänkligt.
Till att börja med innebär avtalet om vapenvila inte att Ryssland kan ta över östra Ukraina. Donbass-regionen ska få ett visst mått av självstyre. Redan tvistar Putin och Porosjenko om hur stort.
Inte heller återvände Tysklands förbundskansler från Minsk och nattmanglingen med Putin med några stora ord om "fred i vår tid". Tvärtom var hon mycket dämpad och talade om "en liten strimma av hopp". Hon påpekade att mycket återstår att lösa.
Där haltar jämförelserna med München 1938 betänkligt.
Men beröringspunkter finns.
Ryska ögon
Precis som 1938 vill Europa i dag till varje pris undvika att bli indraget i ett krig. Både EU och USA deklarerar gång på gång att de inte är beredda att skicka några trupper till Ukraina. Detta gjordes från början för att visa Putin att det inte var några fientliga intentioner mot Ryssland som gjorde att man gärna ville locka in Ukraina i EU.
Men sett med ryska ögon är vägran att ingripa militärt att jämställa med ett carté blanche. Putin behöver aldrig frukta ett militärt nederlag eftersom den ukrainska armén är helt underlägsen. Priset Putin får betala är ekonomiskt och politiskt men det är han uppenbart beredd att göra.
Precis som med Hitler på 30-talet råder det osäkerhet kring vilka Putins verkliga intentioner är.
Är han nöjd med att annektera Krim och hindra Ukraina från att bli medlem av EU och Nato? Eller har han större ambitioner än så?
Det är något bara Putin vet. Kanske inte ens han. Kanske kör han bara på så länge ingen stoppar honom.
Hur farlig är Putin?
Putin vill enligt egen utsago återupprätta Ryssland som militär stormakt. Han kallar upplösningen av Sovjetunionen för 1900-talet största geopolitiska katastrof.
Ingenting tyder dock på att Putin är ute efter något som liknar världsherravälde. Hans intresse verkar inskränka sig till grannländerna som tidigare var en del av Sovjetunionen. Här ligger länder som Georgien och Moldavien, som öppet blickar västerut, särskilt illa till.
Men avgörande för hur farlig Putin är för Europa är vad han gör i Baltikum. De baltiska staterna var tidigare en del av Sovjetunionen men är numera medlemmar av såväl Nato som EU. Alla har en rysk minoritetsbefolkning.
Ryssland har uppträtt hotfullt mot Lettland, Estland och Litauen i olika sammanhang. Men det är något annat än en regelrätt invasion som skulle vara en direkt utmaning mot Nato.
Först om en sådan blir verklighet börjar jämförelsen med 1938 och Hitler kännas relevant på riktigt.