Fredricas valpar dog – på grund av miljögifterna

Joachim Kerpner

Sanering av miljöförorenade områden tar 40 år

KÅLSÄTER. Som tickande bomber ligger tusentals giftiga områden runt hela Sverige. Saneringen av de giftigaste är inte klar förrän långt efter 2050, visar Aftonbladets granskning.

En av de drabbade är Fredrica Östberg – på kort tid dog 27 av hennes valpar.

– Valpen vi lät obducera hade mer dioxin i sitt kroppsfett än mamman, säger Fredrica.

23 000 dumpade tunnor med kvicksilver i Sundsvallsbukten, cyanidföroreningar nära dricksvattenbrunnar i Laxå och dioxin i marken vid Kolsäters gamla sågverk.

Det är bara tre exempel av de tusentals som ingår i Aftonbladets interaktiva giftkarta. Med hjälp av den kan du zooma in ditt hus och se vilka riskområden som ligger i närheten.

Bensinmackar

Landets 21 länsstyrelser har databaser med alla ”potentiellt förorenade områden” — platser där det kan finnas miljögifter. Totalt finns det uppgifter om över 80 000 områden i databaserna. De är antingen indelade i fyra riskklasser eller oklassificerade.

Aftonbladet har valt att publicera uppgifter om alla områden i de två värsta riskklasserna, drygt 7000 områden, i vår giftkarta.

Länsstyrelserna har inventerat dessa områden och valt ut omkring 1 500 dokumenterat giftiga områden som bör saneras snarast, enligt Naturvårdsverkets samordnare Carl Mikael Strauss:

– När vi är klara ska inte förorenade områden utgöra en risk längre. Vi kommer inte att klara det till 2020. Om vi ska klara det till 2050 krävs det mer resurser. I år har vi knappt 400 miljoner kronor, säger Strauss.

Länsstyrelserna och landets kommuner står i kö för att få de snålt tilltagna saneringspengarna. De statliga pengarna ska bland annat gå till att rengöra de tusentals områden som ingen längre ansvarar för.

– Miljöbalken är utformad så att ingen har ansvar för föroreningen om verksamheten avslutats innan miljöskyddslagen trädde i kraft 1969, säger Susanne Andersson, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Värmland.

Rastades på gärde

Just detta har drabbat den tidigare kennelägaren Fredrica Östberg. 2006 flyttade hon med familjen till värmländska Kålsäter och började föda upp Sankt Bernhardshundar.

Hundarna rastades på ett gärde intill huset. Vad Fredrica inte visst var att Kolsäters sågverk, som brann ner på 1960-talet, tidigare låg på gärdet. Därför var marken fullpepprad av miljögiftet dioxin. På kort tid dog 27 valpar. Några var dödfödda, men de flesta dog kort efter födseln:

– De såg helt friska ut, men sedan orkade de inte äta längre. Blev blå runt nosen och bara skrek. De dog i händerna på våra barn.

Hon lät obducera en av valparna:

– Valpen hade mer dioxin i sitt kroppsfett än mamman. De som obducerade valpen trodde inte att det hade med saken att göra, men de kunde inte säga varför valpen dog.

Ville inte bo kvar

2008 skrev Aftonbladet om de döda valparna. I dag bor Fredrica med fyra av sina barn i Åmål och kenneln är nerlagd. När giftskandalen på sågverket avslöjades ville hon inte bo kvar.

– Då sade Säffle kommun att de skulle få pengar till att rengöra området inom något år. Nu har det gått fem år, och de har inte tagit ett spadtag.

När Fredrica berättat i media om valpdöden ringde en gammal sjuksköterska, som hade jobbat på vårdcentralen i närheten av Kålsäter:

– Hon berättade att många barn på vår sida av älven hade leukemi på 1970-talet, medan barnen på andra sidan var friska, säger Fredrica.

Ingen ansvarig

Hon har fortfarande inte fått någon ersättning av vare sig kommunen eller länsstyrelsen för att hon tvingades flytta. Länsstyrelsen kopplar inte ihop valpdöden med dioxinet:

– Jag kan inte se sambandet, säger miljöhandläggaren Susanne Andersson på länsstyrelsen i Värmland.

Hon konstaterar att ingen är ansvarig för sågverksmarken, och att Säffle kommun väntar på statliga pengar för sanering. Miljöhandläggare Andersson har ingen aning om när marken i Kolsäter kommer att bli sanerad:

– Om jag visste det, säger hon bara.

Carl Mikael Strauss på Naturvårdsverket säger:

– Det är tragiskt att hundar har dött. Det är precis det här vi vill förebygga med vårt arbete.

Fyra riskklasser

Sedan 1999 har landets 21 länsstyrelser gjort upp listor med områden som kan vara förorenade. Drygt 20 000 områden har klassificerats i fyra riskklasser, från mycket stor risk till liten risk.

Andra områden — omkring 60 000 — har bedömts som mindre riskfyllda. De är fortfarande oklassificerade, eftersom de inte har inventerats.

Fotnot: Aftonbladet skriver i dag i pappersupplagan att vår giftkarta på nätet omfattar över 80 000 platser. Vi har valt att i stället publicera de 7 163 områden där föroreningsrisken är störst.

Ordförklaring till giftkartan:

As=Arsenik

BKL=Branschklass

Cd=Kadmium

Co=Kobolt

Cr=Krom

Cu=Koppar

Dioxin=dioxiner och furaner

EBH=Efterbehandling av förorenade områden

Hg=Kvicksilver

MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden

N/A=ingen uppgift

Ni=Nickel

PAH=Polyaromatiska kolväten

Pb=Bly

PCB=polyklorerade bifenyler

Riskklass 1=Mycket stor risk

Riskklass 2=Stor risk

X-CH=halogenerat kolväte

Zn=zink

Källa: Alla uppgifter i giftkartan kommer från Sveriges 21 länsstyrelser.