”Sverige klarar inte stoppa tvångsgiften”

Publicerad 2012-03-20

Jämställdhetsministern erkänner misslyckande

VILL LÄRA AV BRITTERNA  Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) erkänner att svenska myndigheter är för dåliga på att hantera situationer där flickor förs ut ur Sverige för att giftas bort eller mördas. Hon vill därför att polisen ska inrätta en specialstyrka mot barn- och tvångsäktenskap enligt engelsk förlaga.

Sverige klarar inte att hantera akuta situationer där flickor förs ut ur Sverige av hedersskäl, antingen för att giftas bort eller mördas.

Det erkänner jämställdhetsminister Nyamko Sabuni:

- Storbritannien är mycket bättre på att hantera de akuta situationerna, om man jämför med Sverige.

Jämställdhetsministern föreslog i januari att polisen ska inrätta en specialstyrka mot barn- och tvångsäktenskap. Nu kritiserar hon polisen öppet:

- Det är nödvändigt med den typen av insatsstyrka. Jag är övertygad om att om det skulle ringa en flicka i dag från Arlanda och säga att "jag är på väg att föras ut ur Sverige", så skulle inte polisen hinna dit för att rädda henne. Polisen är inte tillräckligt väl organiserad för att hantera denna typ av problem.

- Jag har studerat insatsstyrkan i Storbritannien. De har förstått att tvångsäktenskap eller hedersmord inte i första hand sker i Storbritannien, utan det är barn som rövas bort. Insatsstyrkan kan se till att inte ge barnet pass till exempel, så att det inte har möjlighet att resa utomlands.

Varför är britterna så mycket duktigare än vi?

- Jag skulle vilja säga att vi har kommit mycket längre när det gäller det förebyggande arbetet, när det gäller att se hela kedjan av hederstraditioner. Men Storbritannien är mycket bättre på att hantera de akuta situationerna, om man jämför med Sverige.

Och de akuta situationerna är såklart värst?

- För den enskilde kanske det är så. Men det är uppväxten och de begränsningar som drabbar väldigt många som måste hanteras. Sedan finns det ett fåtal akuta fall som vi också måste bli bra på att hantera.

Alliansregeringen har haft sex år på sig att skapa en specialstyrka mot tvångsäktenskap - varför har ni inte gjort det?

- Därför att vi lär oss hela tiden. Jag har ägnat sex år åt att bygga upp kunskap och information. Nu har vi all kunskap vi behöver, nu har vi tillsatt en utredning som tittar på kriminalisering av tvångsäktenskap och att täppa till dispenser för barnäktenskap.

Vill du som britterna stoppa utfärdande av pass till barn som man misstänker ska föras ut ur landet?

- Vi måste vara kreativa och se hur vi kan göra. När en flicka ber att få uppehållstillstånd till sin make, då ska vi prata med flickan. Vill hon verkligen att maken ska komma hit? Om inte, då ska vi inte ge uppehållstillståndet. Om flickan har tvingats in i detta äktenskap, annullera äktenskapet. Det är sådant som vår lagstiftning i dag förmodligen inte tillåter.

Vi skriver om en 19-årig svensk medborgare som är tvångsgift i Irak. Hela förundersökningen om människorov har genomförts av en åklagare och en polis. Hade lika lite resurser satsats om en etniskt svensk tjej försvunnit?

- Om det varit en etnisk svensk är jag övertygad om att man gjort mer.

Vad säger det om Sverige 2012?

- Det är därför jag gick in i politiken. Det måste bli annorlunda. Mänskliga rättigheter måste gälla alla i vårt land. Idag är det inte alltid så. Av rädsla finns det fortfarande en skadlig respekt för traditioner som vi aldrig skulle acceptera för etniska svenskar.

I flera fall har flickor hunnit försvinna från Sverige för att socialtjänsten agerat märkligt. Vad tycker du om det?

- De är vana vid att bara flytta ett barn från hemmet och sen är det räddat. Socialtjänsten måste helt enkelt inse att så är det inte längre, familjeproblem som finns i dag har en annan karaktär också. Socialtjänsten ska inte ha för stor tro på att det går att skapa en bättre tillvaro för de här barnen genom familjesamtal. Vi måste inse att den här flickan, den här pojken, kommer att jagas. Därmed måste man se till att de får så bra skydd som möjligt, att ingen vet var de finns. Och att inte kommunerna tjafsar med varandra, "vem har betalningsansvar". Det kan inte vara något som drabbar ett enskilt offer, vilket vi ibland ser.

- Man måste bygga upp ett nytt kontaktnät som inte kan handla om att man går tillbaka till familjen eller släkten, vilket man vanligtvis vill göra med andra invånare i vårt land.

Engelska ambassader ser till att handgripligen få hem tvångsgifta flickor från bland annat Pakistan och Bangladesh. Det gör inte svenska ambassader. Varför?

- Det Storbritannien gör tror jag inte så många länder kan.  I Pakistan ringer den engelska ambassaden till den pakistanska polisen och säger att "vi vill att ni följer med oss ut till den adressen, vi säger inte varför, vi säger inte vem vi ska träffa, kör bara ut oss". Och polisen assisterar ambassaden till att göra detta. Det här är en speciell relation mellan Storbritannien och det forna brittiska samväldet. Den typen av relationer har inte Sverige.

Men vi skulle kunna be engelsmännen att ringa polisen åt oss?

- Absolut, speciellt som vi är medlemmar i EU allihop. Det vore kanske möjligt att säga att "den typ av fall som ni har behöver vi också hantera då och då och vi skulle gärna vilja få i gång ett formaliserat samarbete".

Inte bara tjejer som utsätts för hedersvåld

I hederstänkandet står före­ställ­- ­­­­­­­­nin­gar om oskuld och kyskhet i fokus. Familjens ­rykte anses bero på flickors och kvinnors faktiska eller ­påstådda beteende.

Kontrollen av flickors och kvinnors beteende kan ­vara mer ­eller mindre uttalat. Från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör klädval, ­socialt ­um­gänge och fritidsaktiviteter – till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa.

I sin mest extrema form kan personer som bryter mot ­begränsningarna ­utsättas för hot, våld och mord.

Även pojkars och unga mäns beteende kan anses ­påverka ­familjens heder och kan därmed också bli utsatta för kontroll.

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att det är kollektivt planerat och utfört av nära ­familjemedlemmar, att det kan börja i ­tidig ­ålder och med­föra omfattande stödbehov för dem som ­drabbas.

Barn, unga och vuxna av ­båda könen drabbas – inklusive homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Är du utsatt? Här kan du få hjälp

Ring till: Polisen 112 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 (dygnet runt, de flesta språk) Brottsofferjouren 0200-21 20 19 (mån–fre 9–20, 22 språk) Linnamottagningen 020-40 70 40 (alla dagar 9–22)