Måste äta medicin resten av sitt liv

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-28

Operationen är över.

Nu börjar en ny kamp för Daniel.

– Han måste äta medicin resten av sitt liv, säger Håkan Hedman, ordförande vid Njursjukas Riksförbund.

Daniel tvingas medicinera men kan fortsätta sitt aktiva liv med Victoria.

Den blivande prinsens njurar blev allt sämre. Sedan en tid tillbaka gick han på dialys. Det innebär att man renar blodet på konstgjord väg. Det görs i regel tre-fyra gånger i veckan och tar tre till fem timmar varje gång.

Då ställde pappa Olle upp.

– Han har haft väldig tur att kunna hitta en levande donator inom familjen. Hade han inte hittat någon hade han fått vänta på en avliden donator med en njure som passat honom, säger Hedman.

Omedelbart efter operationen började Daniels nya liv. Han kommer nu att få leva med sviterna av operationen under resten av sitt liv.

Kommer aldrig fungera normalt

Hans kropp försöker aktivt stöta bort det nya organet. För att häva den processen måste han äta flera olika mediciner.

– Han får äta kortison och ett immunhämmande preparat som gör att kroppens immunförsvar inte stöter bort den här njuren, säger Hedman.

Daniels nya njure kommer dock aldrig uppnå normal kapacitet, eftersom det är andra vävnader som omger den.

– Men får man en njure av en släkting brukar det vara mindre riskabelt eftersom vävnaderna liknar varandra, säger Henrik Hadimeri, enhetschef vid avdelningen för Njurmedicin vid Kärnsjukhuset i Skövde.

Gamla njuren lämnas kvar

Under operationen, som tar mellan tre och fem timmar, är patienten nedsövd. Genom ett snitt strax ovanför ljumsken frias de stora blodkärlen i bäckenet. Sedan sys den nya njurens pulsåder till en av patientens bäckenpulsådrar och njurvenen till en ven i bäckenet. Efter att blodcirkulationen återupptagits sys urinledaren in i urinblåsan.

De gamla njurarna tas inte bort utan lämnas kvar i kroppen, och den nya njuren placeras strax ovanför ljumsken, oftast på höger sida. På mindre barn kan det däremot vara nödvändigt att placera den nya njuren inne i buken på grund av utrymmesbrist.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.

Daniel Westling nu en av 3500 njurtransplanterade svenskar

Det finns flera sjukdomar som kan leda till att njurarna slutar fungera. De vanligaste kronisk njurinflammation och diabetes. För att överleva måste patienterna rena blodet - detta görs genom dialys – eller genom att få en ny njure.

Alla med upphävd njurfunktion får inte en ny njure. Oftast är det andra sjukdomar eller hög ålder som gör att risken med en njurtransplantation blir för stor.

För att kunna donera en njure måste donatorn vara fullt frisk. Cirka 40 procent av alla donationer kommer från en levande donator.

I Sverige behandlas varje år 6 000 patienter för upphävd njurfunktion. Antalet ökar för varje år.

Ungefär 350 njurtransplantationer utförs årligen och i dag lever ungefär 3 500 svenskar med en transplanterad njure.

Sveriges första njurtransplantation utfördes i Stockholm 1964.

Det finns i dag inga krav på att blodgrupperna stämmer mellan donator och patient om donatorn lever.

Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Donationsrådet