USA och Europa försöker dölja spricka om Putin
Tiden för fredlig lösning på väg rinna ut
Inga sprickor existerar mellan USA och Europa om Ukrainakrisen, försäkrar ledarna.
Sanningen är att USA och Tyskland gör allt för att dölja den oenighet som finns.
När tiden för fred är på väg att rinna ut blir det allt svårare.
I dag träffar Angela Merkel den amerikanske presidenten Barack Obama i ett panikmöte om Ukraina.
De ryssvänliga rebellerna går på offensiven och lägger under sig allt större områden. USA har tröttnat på att Ryssland talar med dubbla tungor. President Vladimir Putin säger att han vill ha fred men fortsätter att skicka avancerade vapen och soldater in i Ukraina.
Obamas svar kan bli att skicka amerikanska vapen till Ukrainas regering. Förmodligen även personal från Nato för att lära ukrainarna att hantera dem.
Merkel är helt emot.
– Jag har svårt att föreställa mig en situation där bättre utrustning för Ukrainas armé skulle göra sådant intryck på president Putin att han tror att han kan förlora militärt, sa Merkel på den säkerhetspolitiska konferensen i München i helgen.
Stormaktskrig
Amerikanska vapen vore en kraftig upptrappning av konflikten. I praktiken innebär det att USA och Ryssland i så fall indirekt slåss via ombud i Ukraina. Fruktan är att det i förlängningen kan leda fram till ett krig mellan de två stormakterna där även Europa i så fall blir indraget.
De senaste dagarnas livliga diplomatiska offensiv på toppnivå är ett försök att stoppa snöbollen innan den vuxit sig så stor att den rullar okontrollerat. Tiden för fred är på väg att rinna ut.
På onsdag är tanken att fredförhandlingar ska hållas i Minsk mellan Putin och Ukrainas president Porosjenko. Vid förhandlingsbordet ska även Merkel och Frankrikes Francois Hollande sitta. Förväntningarna är låga. Mötet kanske inte ens blir av om parterna fram till dess inte närmat sig varandra så mycket att en uppgörelse om en ny vapenvila verkar möjlig.
Tysk broms
USA har länge varit irriterat över att många länder i Europa vill gå så försiktigt fram när det gäller att pressa Putin att lämna tillbaka Krim och sluta underblåsa kriget i östra Ukraina.
Framförallt är det Tyskland som bromsar.
Angela Merkel, som talar flytande ryska, har länge haft en särskild relation med Putin. Hon tror fortfarande att det går att tala den ryske ledaren tillrätta. Tyskland är dessutom beroende av rysk gas för sin energiförsörjning. Något som även gäller ett antal andra länder på kontinenten.
Problemet är att varken sanktioner eller muntliga fördömanden hittills fått Putin att upphöra med sin destabilisering av Ukraina. Tvärtom testar han hela tiden möjligheterna att gå ännu länge. Det är två steg fram och ett tillbaka medan han fortsätter förneka den uppenbara ryska inblandningen i striderna.
Dåliga odds
Något som ytterligare bidrar till en osäkerhet om hur långt Putin är beredd att gå.
Tydligt är att Putin, precis som Sovjetunionen gjorde under kalla kriget, försöker driva in en kil mellan framförallt Washington och Berlin i syfte att utnyttja splittringen.
Det var därför USA:s utrikesminister John Kerry den gångna helgen var så noga med att betona att USA och Europa stod helt eniga i frågan om Ukraina.
Enigheten består i att USA så här långt har anpassat sig till Europas mer försiktiga hållning. Frågan är hur länge till.
Om det inte blir någon ny vapenvila på onsdag är det möjligt att USA går sin egen väg och skickar vapen till Ukraina.
Oddsen att det på kort sikt ska leda till fred är inte stora.