”De flesta hittas vid liv”

Men ett 30-tal personer försvinner spårlöst varje år

helskärm

7 111 personer anmäldes försvunna under fjolåret.

Av dessa är ett 30-tal ännu saknade.

Hur länge de eftersöks variererar från fall till fall.

Antalet anmälningar över försvunna människor brukar ligga ganska konstant.

År 2006 räknades de till 6 827. Året dessförinnan översteg siffran 7 500 – men då inträffade tsunamin.

– Det är möjligt att vi kan skönja en lliten ökning, men vi ser absolut inte någon topp, säger Christina Ullsten, kriminalinspektör vid Rikskriminalen.

– Siffrorna kan låta höga, men man ska komma ihåg att det stora flertalet kommer tillbaka ganska snabbt.

Kollar tandstatus

Hon påpekar att Rikskriminalen bara kopplas in i ett fåtal av fallen.

– Vi tar in signalementsuppgifter och tandstatus på de som varit försvunna mer än 60 dagar. Förra året rörde det sig om 212 fall.

Hur många av dessa som återfinns vid liv finns det ingen statistik över.

– En hel del är naturligtvis avlidna. Men vi finner definitivt fler vid liv än de som inte är det.

Vilka är de vanligaste förklaringarna till folks försvinnanden?

– Det är mycket olyckor, man går bort sig i skog och mark eller drunknar. Det kan vara självmord, eller så vet de inte om att de är saknade. En del fall beror på brott. I vissa fall vet man att personen har gått genom isen eller hoppas från en Ålandsbåt, men man har inte anträffat kroppen.

"Offantliga resurser"

Mellan 25 och 35 fall per år lyckas man inte reda ut. Det rör sig då om personer som försvinner – till synes spårlöst.

20-åriga Nathalie som försvann i Alingsås för drygt fyra månader sedan är ett exempel. Carolin, 29, som just nu är aktuell i medierna ett annat.

Inte i något av fallen har polisen ännu någon misstänkt gärningsman.

– Så vitt jag har förstått genom det jag läst så har man lagt ner ofantliga resurser på det här. Hur mycket som satsas beror på typen av försvinnande. Barn lägger man generellt sett ner mycket energi på. Men det ser olika ut från fall till fall beroende på hur mycket information man har. Misstänker man brott satsas mer, säger Christina Ullsten.

Medier genererar tips

Det enda man egentligen kan säga, menar hon, är att man "gör så mycket man kan".

– Om man har uttömt alla resurser kan man ju inte göra mer. Sedan kan det ju dyka upp ny information som gör att man återupptar utredningen.

Hur mycket spelar mediers bevakning in?

– Framför allt genom att man kan få in tips. Allmänheten kan ju få information om att saker som man inte tänkt på faktiskt kan vara av vikt för utredningen. På så sätt är det bra. Ju mer man skriver om det desto fler tips får man in.