Tidigare kärnkraftssatsningar borta ur nya budgeten
Uppdaterad 2023-09-22 | Publicerad 2023-09-21
Ett av regeringens stora projekt är att få till ny kärnkraft och enligt löfte ska byggandet inledas redan under den här mandatperioden.
Men i statsbudgeten för 2024 saknas nya tillskott till forskning om ny kärnkraft och det är oklart om energibolag kommer att nappa på regeringens nya drag för fler reaktorer.
– Vi gör en mängd saker för att få fart på kärnkraften framöver, men det tar tid därför att det är stora investeringar och stora frågor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Ett av Tidöpartiernas stora projekt är energifrågan, där kärnkraften är huvudnumret.
Kontentan av Tidöavtalet är att fler kärnreaktorer ska byggas och finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare utlovat att första spadtaget för ny kärnkraft ska tas innan mandatperioden är slut, 2026.
I förra årets budget valde Tidöpartierna att skjuta till extra resurser till forskning om kärnkraft; 50 miljoner kronor för 2023 och 100 miljoner vardera för år 2024 och 2025.
Men nya tillskott till kärnkraftsforskningen saknas i regeringens budget för 2024.
Flera budgetsatsningar på kärnkraft förlängs inte
Även tillskott för förberedelser för ny kärnkraft har tidigare funnits med i statsbudgeten, då på sammanlagt 380 miljoner kronor till 2025 för att myndigheter ska kunna satsa på området. Men inte heller de satsningarna förlängs genom regeringens nya budget.
Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är det andra delar som prioriteras för att försöka få till ny kärnkraft.
– Generellt lägger vi pengar och uppdrag på myndigheter att jobba snabbare med miljötillståndsprövningar. Men vi jobbar också aktivt på finansdepartementet med Vattenfall. Vi gör en mängd saker för att få fart på kärnkraften framöver, men det tar tid därför att det är stora investeringar och stora frågor, säger Elisabeth Svantesson.
Regeringen ger däremot tillskott till Strålsäkerhetsmyndigheten, bland annat satsat 100 miljoner kronor fram till 2026 på kompetensförsörjning. Myndigheten får också 13 miljoner mellan 2024 och 2026 för att utveckla regelverket kring kärnkraft.
Det var först efter valet, i mars i år, som Elisabeth Svantesson utlovade att byggandet av ny kärnkraft skulle starta innan mandatperioden är över. Uttalandet gjordes på partiets konferens Sverigemötet i Karlstad i vintras.
Kreditgarantier på väg
Regeringen har sedan tidigare också utlovat att staten ska ta på sig en del av risken när företag vill investera i nya kärnreaktorer. 400 miljarder i så kallade kreditgarantier ska få fler bolag intresserade av att bygga reaktorer i Sverige.
Kreditgarantierna ska likna de som den rödgröna regeringen införde för så kallade gröna investeringar. De garantierna har dock endast utnyttjats vid ett tillfälle.
I den moderatledda regeringens budget finns en kreditram för 400 miljarder kronor till kärnkraft för 2024. Det återstår alltså att se om dessa kommer att utnyttjas. Skulle projekten misslyckas och krediterna falla, så är det också skattebetalarna som får ta smällen.
– Som jag sa innan valet, det här kommer inte gå snabbt. Men vi är på god väg och vi tar stora steg framåt, säger Elisabeth Svantesson.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har länge pekat ut kärnkraften som ett svar på klimatutmaningarna och som en bärande del av regeringens klimatpolitik.
– I min korg finns Strålsäkerhetsmyndigheten. Jag ser till så att det finns goda medel för dem att ta ansvar för säkerhetsfrågorna när det kommer till kärnkraften. Jag fokuserar också på att städa upp i miljöbalken, där det står att man inte får bygga kärnkraftverk på nya platser, säger statsrådet.
– Det som rör incitament för kärnkraften på andra områden än i min egna portfölj får de ministrarna svara för.