Tegnell försvarade svenska smittspårningen i SVT
Uppdaterad 2020-08-24 | Publicerad 2020-08-23
Anders Tegnell pressades i SVT:s Agenda om den svenska modellen där smittade själva kontaktar personer de varit i kontakt med.
– Det är en ordning vi har mycket erfarenhet av i Sverige. När man kontaktas av någon man känner tar man det på mycket mer allvar än om man blir kontaktad av en anonym telefonröst, sa han.
Anders Tegnell medverkade i kväll i Agenda i SVT. Första frågan var om den värsta faran är över.
– Man ska vara väldigt försiktigt med att säga att faran är över. Vi kommer att leva med den här sjukdomen länge. Men det kommer inte bli som i våras, sa han.
Med fler och fler vaccinkandidater på gång manade Tegnell till försiktighet i förhoppningarna. Vaccin kan minska smittan, men inte eliminera den, sa han:
– Vaccin är inte den totala lösningen. Alla vaccin har styrkor och svagheter. Ett vaccin kan ge oss möjligheten att få ned smittan och göra situationen bättre, men att få bort den är en helt annan sak. Det finns bara en sjukdom som vi vaccinerat bort i världshistorien och det är smittkoppor.
Tror på lokala utbrott
Anders Tegnell varnar för lokala utbrott av så kallad klustersmitta under hösten.
– Det är det vi tror på. Den erfarenheten har vi från andra länder.
När det gäller smittspårningen försvarade Anders Tegnell den svenska modellen där smittade patienter själva får ansvar för att kontakta personer de kan ha infekterat. Agendas programledare Anna Hedenmo hänvisade till en rundringning SVT gjort till landets 21 regioner. Den visar att alla i varierande omfattningen använder det systemet.
– Det är en ordning vi har mycket erfarenhet av i Sverige. Regionerna har en bra erfarenhet. Att lägga ansvar på det här viset får väldigt bra effekter, sa Tegnell och hänvisade till att samma smittspårning används vid klamydia.
– När man kontaktas av någon man känner tar man det på mycket mer allvar än om man blir kontaktad av en anonym telefonröst.
Pressade som tyska modellen
Agenda spelade upp ett reportage från Tyskland där inhyrda medicinstudenter kontaktar de som kan ha blivit smittade. Programledaren Anna Hedenmo pressade Tegnell om varför Sverige inte gör likadant.
– Jag tycker inte att skillnaderna är så stora. Den stora skillnaden är vem som kontaktar den här kontakterna, sa han.
– Är det någon som är så dålig att man är inlagd eller inte kan av olika skäl så gör förstås sjukvården det.
En coronapatient som Agenda intervjuade berättade att inget nämndes om smittspårning när han var i kontakt med vården i början av augusti.
– Det har gått igång i olika regioner i lite olika takt. Det blir bättre och bättre i alla regioner. Det har startat upp under sommaren, sa Tegnell.
Men det här var bara några veckor sedan, sa programledaren.
– En del regioner har använt den tyska modellen också. I en liten region där man känner varandra väl där kan säkert den svenska modellen fungera bättre. Man måste kolla vad som fungerar.
Anna Hedenmo fortsatte att fråga om varför Sverige inte kan inspireras av Tyskland.
– Vi har ett system som fungerar. Ska man ta in en massa medicinstudenter som har annat att göra under terminerna? Det vet jag av egen erfarenhet inte fungerar, sa Tegnell.
Vad är du orolig för under hösten? frågade Anna Hedenmo avslutningsvis.
– Det är klart att vi alla är lite oroliga för vad som kommer hända under hösten. Alla går ju tillbaka till någon sorts mer normalt kontaktmönster. Då finns ju alltid risken att vi får den här typen av utbrott, sa Tegnell.
PODD A-kassan och corona
Vi pratar med Aftonbladets reporter Gustaf Tronarp, om problemen med a-kassan.