Orbans fiasko kan stärka EU
Folkomröstningen blev inte det rungande nej till flyktingar som Ungerns starke man hade hoppats.
Istället kan EU med Angela Merkel i spetsen gå stärkt ur striden.
En lika oväntad som välbehövlig framgång efter britternas beslut att lämna EU.
Ungerns premiärminister Viktor Orban har ägnat hela sin tid och 500 miljoner kronor av statens pengar åt att propagera för att få befolkningen att gå till vallokalen och säga nej till EU:s påtvingade fördelning av flyktingar. Någon motkampanj värd namnet fanns inte.
Då är ett valdeltagande på 44 procent och därmed ett ogiltigt resultat, att betrakta som en brakförlust. Även om en absolut majoritet av de som gick till vallokalen röstade så som Orban ville.
Men förväntningarna var mycket högre.
Orban har inte förlorat ett nationellt val sedan 2006. Han har ägnat sig åt en allt högre svansföring där han iklätt sig rollen som högerpopulistisk ideolog som ska stoppa Bryssels försök att öka sin makt över medlemsländerna i flyktingfrågan.
Han har haft ett antal länder med sig i sitt korståg, framförallt de forna öststatsländerna Polen, Slovakien och Tjeckien. Men det är Orban som fört deras talan. Om han nått ett valdeltagande på väsentligt över 50 procent så råder det ingen tvekan om han men förnyad kraft hade kunnat driva frågan mot Bryssel och EU-ledarna från Nordeuropa.
Försvagad
Nu försvagade folkomröstningen hans position istället för att som tänkt stärka den.
Andra länders ledare som funderat på att hålla liknande omröstningar kommer att tänka sig för en extra gång. En utveckling som utan tvekan tas emot med stor lättnad i Bryssel.
Föga förvånande har det inte hindrat Orban från att försöka spinna omröstningen till sin egen fördel. Det lär inte lura någon. Uppenbarligen tycker ungrarna inte att frågan om att stoppa flyktingmottagande är så viktig som Orban tror. Man kan rentav tolka omröstningen som att de flesta ungrare anser att även deras land måste rätta sig efter de beslut som EU fattar. Ungrarna vill ju absolut inte lämna EU eftersom de kunnat dra stor nytta av medlemskapet i form av ekonomiska bidrag.
Det är här själva kärnan i problemet ligger. Ska enskilda EU-länder kunna strunta i lagliga majoritetsbeslut som fattas av EU bara för att de inte gillar dem? Den som svarar ja på den frågan måste fundera över vilka de vidare konsekvenserna av detta blir.
Struntar i lagar
Går det verkligen att driva en union av 28 länder om var och en gör precis som de själva vill och struntar i gemensamma lagar och regler?
Orban har givetvis rätt att driva sin åsikt att EU inte ska omfördela flyktingar på ett mer rättvisst sätt och att Ungern ska ha rätt att neka till införandet av ett system med flyktingkvoter mellan EU-länderna. Men när ett beslut väl är fattat måste rimligen alla rätta sig efter det.
Men även om folkomröstningen inte blev det extra påtryckningsmedel som Orban hoppats på kommer han att driva frågan vidare. Ungern har redan stämt EU-ledningen inför EU-domstolen. Det lär ta några år innan det kommer något besked därifrån. Ingen tror att Orban under tiden kommer att ta emot de 1 294 flyktingar som EU vill omfördela till Ungern.
I praktiken har hans kampanj varit framgångsrik i så motto att några nya beslut om tvingande kvoter knappast är att vänta i närtid. Dels har flyktingströmmen avstannat. Dels har Bryssel insett att motståndet är så starkt på många håll att man istället försöker gå fram på andra vägar. Trots allt har de visat sig fysiskt omöjligt för EU att tvinga medlemsländer att ta emot flyktingar de inte vill ha.