Här kan asylsökande lära sig svenska

Publicerad 2016-01-13

Förra året hjälpte ABF 30 000 nyanlända runt om i Sverige att lära sig svenska. I Vårby gård kommer 150 personer varje vecka för att ta del av undervisningen.

"Innan jag kom hit kunde jag inte ett ord svenska. Nu kan jag prata med folk jag träffar".

– "Flera skriver att de samlat ihop kläder till sju-sju-sjukhuset?"

– Det är ett sje-ljud där, det är lite svårt.

Det är första lektionsdagen efter juluppehållet. I ett ljust rum med utsikt över torget i Vårby centrum sitter ett fyrtiotal asylsökande i en halvcirkel. Det sorlas mjukt på olika språk samtidigt som deltagarna försöker läsa högt från en svensk tidningsartikel.

Längst bak i salen sitter Sarifu Sammare och slår upp ord i en svensk-engelsk bildordbok. Han kommer ursprungligen från Gambia men har nu gått på svenskakursen i två månader.

– Det går ganska bra. Det är svårt att prata själv men jag förstår mycket, säger han och får medhåll från Merhani Okbay, som kommit till Sverige från Eritrea:

– Innan jag kom hit kunde jag inte ett ord svenska. Nu kan jag prata med folk jag träffar. Några saker är svåra, som ”en” och ”ett”, men jag kan engelska och då är det jätteenkelt att lära sig svenska.

30 000 fått lära sig svenska

Framme vid whiteboarden står Ewa Hilmgård och lyssnar på uttalet. Hon är en av de som undervisar på kursen som startade i september förra året. Då fick ABF ett statsbidrag för att sätta igång med svenskundervisning för asylsökande och sedan kurserna drog igång har över 30 000 asylsökande runt om i Sverige tagit del av undervisningen – och förbundet hoppas på det dubbla under 2016. Till Vårby gård kommer drygt 150 personer varje vecka för att öva upp sina språkfärdigheter.

– Alla som går här är väldigt intresserade av att lära sig och vi får nya anmälningar nästan varje dag. Vi försöker på att fokusera på att de ska våga prata snarare än lära sig grammatik, och det är verkligen roligt att se hur snabbt de lär sig, berättar Ewa Hilmgård.

"Tid är viktigt i Sverige"

I kursen ingår även att lära sig om det svenska samhället, det var ett av kraven när bidragen delades ut. Deltagarna får lära sig allt från vad som behövs för att ta svenskt körkort till hur barnomsorgen fungerar – men även om svenska värderingar och lagar kring barnaga, jämställdhet och kvinnors rättigheter.

– När man kommer till Sverige som asylsökande får du i stort sett inte veta någonting, inte förrän du fått godkänt på asylansökan påbörjas introduktionen. En kvinna som gått hos oss har väntat i 8 år på att få veta om hon får asyl eller inte – då känns den rutinen ganska märklig, säger Natte Högberg, som är verksamhetsledare på ABF Huddinge i Vårby gård.

– Och klimatet undrar många om! inflikar Haddy Johansson som som kommer med en vagn med böcker som de asylsökande kan låna, och fortsätter:

– Vi brukar också förklara hur viktigt det är med tid i Sverige – om du inte kommer i tid till en jobbintervju så kommer du inte att ha en chans att få det jobbet. Det är främmande för många, säger hon.

Fika – märkligaste vanan

I klassrummet sitter Saidy Al Khoury och studerar en artikel tillsammans med kurskamraten Mona Mossa. Saidy kom nyligen till Sverige från Syrien och har läst svenska i snart två månader. Hon ler när hon får frågan vad hon tycker är det konstigaste som svenskarna gör.

– Fika! Men nu älskar jag det, såklart, säger hon på en blandning mellan svenska och engelska. Natte Högberg fyller i:

– En kvinna frågade mig ”varför kan man inte få komma hem till en svensk på middag?” och då har jag lite svårt att förklara varför svenskar tycker att det är lite jobbigt, säger hon och skrattar.