Socialdemokraterna öppnar för sänkt elskatt

Publicerad 2023-07-03

Inför kommande perioder med stigande elpriser vill Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg att hushåll och företag stöttas av staten på andra sätt än tidigare.

S-toppen tycker inte att elstödet var tillräckligt väl utformat och han kan i stället tänka sig en skattesänkning på elen.

– Det viktiga är att få ner kostnaden på energi om kostnaden sticker. Där är jag väldigt flexibel, säger Mikael Damberg.

Höga elpriser har slitit upp djupa hål i hushållens och företagens plånböcker. För att underlätta kostnadsbördan har regeringen valt att ge ut stöd som finansierats av de flaskhalsintäkter som kommit in till statliga Svenska Kraftnät.

För 2023 beräknas det handla om omkring 54 miljarder kronor i stöd som betalas ut till hushåll och företag.

Trots det finns pengar kvar och flaskhalsintäkterna fortsätter att rinna in till staten. Enligt en bedömning från Konjunkturinstitutet väntas 26 miljarder kronor betalas ut till hushåll och företag under nästa år.

Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har inte velat skriva under på det. Hon har gjort klart att ingen kan räkna med stöd framgent. I valrörelsen föreslog KD, M, L och SD att skatten på el ska sänkas. Men det har inte skett sedan regeringsskiftet.

Almedalen 2023, torsdag. Socialdemokraterna. Bilden: Magdalena Andersson och Mikael Damberg i Almedalen.

”Det viktiga är att få ner kostnaden”

Nu öppnar Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg upp för att sänka elskatten om elpriserna stiger kraftigt.

S-toppen anser att sättet att sänka priserna på el inte är det viktiga, huvudsaken är att det görs på ett sätt som inte ökar den redan höga inflationen, vilket kan bli fallet när elstöd ges ut.

– Det viktiga är att få ner kostnaden på energi om kostnaden sticker. Där är jag väldigt flexibel. Men vi får inte först låta kostnaderna sticka iväg och sedan betala ut pengar i efterhand, säger Mikael Damberg.

Elskatten är en stadig intäkt för staten, som dessutom ökat i takt med att elpriserna stigit. Därmed är finansministrar av hävd tveksamma till att peta i den.

Men Mikael Damberg utesluter alltså inte att göra just det. Han är självkritisk till hur S-regeringen hanterade elkrisen, sett till att elstödet – som först föreslogs av S-regeringen men betalades ut under den nya regeringen – påverkar inflationsläget.

– Erfarenheter från andra länder visar att om man hade kunnat använda pengarna för att sänka kostnaderna direkt, det vill säga få ner elräkningen för både företag och hushåll, så hade det varit ett sätt att hindra att inflationen rörde sig in i svensk ekonomi, säger Mikael Damberg.

Vill arbeta fram andra modeller

Därför vill S-toppen nu att andra modeller arbetas fram inför kommande situationer där elpriserna ökar, ett troligt scenario när vintern knackar på dörren senare i år.

– Skulle vi få nya prischocker i Sverige och de här intäkterna kan användas igen, då bör det vara för att pressa tillbaka men se till så att det inte blir så stora inflationsimpulser i svensk ekonomi, säger Mikael Damberg.

– Det hade varit bättre att titta på andra länder, inte minst Tyskland som har lyckats kombinera ett system med lägre kostnader med ett prissättningssystem som innebär att marknadsmekanismerna ändå funkar.

Fotnot: Flaskhalsintäkter är de avgifter som betalas av kunderna när el transporteras från ett elområde där priset är lägre till ett annat där priset är högre. Det sker i stor utsträckning när el går från norra Sverige ner mot de södra delarna av landet.

Följ ämnen i artikeln