Ingemar, 65, hickar varje minut, dygnet runt, sedan fyra år

Mary Mårtensson

"Mitt liv är ett helvete. Jag håller på att bli tokig"

Ingemar Löfgren, 65, kan inte sluta hicka. Han hickar dygnet runt, flera gånger i minuten, sedan fyra år.

Hittills har ingen läkare kunnat hjälpa honom.

– Mitt liv är ett helvete, säger han.

Hickandet började för fyra år sedan, till en början då och då. Men sedan tre år hickar Ingemar Löfgren i Boden konstant.

– Jag hickar i stort sett hela tiden.

Han hickar så han kräks. Enda sättet att slippa plågan i några minuter är att han själv framkallar kräkningar och efteråt lägger sig på rygg helt stilla. Under vårt fragmentariska samtal hörs de kvävda hickningarna kontinuerligt.

– Jag är ingen gnällig människa, om jag säger så. Men jag håller på att bli tokig.

Ingemar kan bara äta passerad mat och kräks upp det mesta han äter. Om han tar väldigt små tuggor med tesked väldigt försiktigt så går lite ner, men mycket kommer upp igen. Han har gått ned 25 kilo och legat på sjukhus ett 15-tal gånger för att få vätske- och näringsdropp.

Sover gör han som mest en halvtimme i sträck. Han är totalt utmattad.

– Jag orkar inte prata med folk.

Varje morgon tar han en kort promenad med sina hundar, går hem och försöker fika. Sedan går han och lägger sig igen.

– Jag försöker vara uppe, men det går inte. Jag hickar så mycket att jag tappar andan.  Alla huskurer har jag prövat, rårörda lingon, stå upp och dricka "bakvägen".

Läkarna har prövat allt, men hittar inga fel.

– De misstänker kanske att min reumatiska sjukdom har påverkat något med vagusnerven.

Han fick en stimulator inopererad som skulle stimulera vagusnerven, men det fungerade inte.

Han fick en PEG-kateter inopererad för att få maten rakt in i magsäcken, men maten kom upp ändå. Han har genomgått otaliga röntgenundersökningar. Läkarna har konstaterat att hans matstrupe saknar sammandragande muskelrörelser.

– När de gick ner i matstrupen för att titta fick de inte ner slangen.

Hans Naver är neurolog och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han säger att det kan finnas bakomliggande sjukdomar som orsakar kronisk hicka.

– Det kan vara sjukdomar i magsäcken och på andra ställen, men det kan även vara en neurologisk skada. Det finns reumatiska sjukdomar och systemsjukdomar som även kan ge sjukliga förändringar i nervsystemet, matstrupen och tarmarna och på så sätt kan det finnas en koppling. Men om man inte hittar en orsak eller något avvikande så är det svårt. Ibland hittar man ingen förklaring, säger han.

Hans Naver har mött en enda patient med kronisk hicka - för tio år sedan.

– Den personen kunde jag hjälpa med epilepsimedicin.

Även detta har Ingemar provat, liksom antipsykotiska läkemedel, utan effekt.

Linn Löfgren, 25, oroar sig mycket för sin pappa.

– Det är inget drägligt liv. Han har ingen ork kvar. Det har gått så pass länge och det blir ingen förbättring, utan det blir bara värre, säger hon.

Ingemar Löfgren hoppas att någon som läser detta vet något som kan hjälpa.

– Alla säger att jag är en psykiskt stark människa, annars hade jag inte varit kvar, men det börjar tryta, säger han.