Ryssland i fokus i försvarsberedningens rapport
Publicerad 2023-06-19
2019 pekade Försvarsberedningen ut Turkiet som en semi-demokrati, där människor fängslades utan bevis.
I den nya säkerhetspolitiska utblicken nämns inte Turkiets brister med ett ord.
”Fjäsk”, enligt Vänsterpartiet.
– Turkiet får diktera en del av vår säkerhetspolitik, säger Hanna Gunnarsson (V).
Idag lämnade försvarsberedningen sin senaste rapport, ”Allvarstid”, till försvarsminister Pål Jonson (M).
Rapporten är en säkerhetspolitisk utblick, och ett led i arbetet med att ta fram ett nytt försvarsbeslut som ska gälla till 2030. Alla riksdagspartier har deltagit i arbetet.
Ryssland är förstås i fokus. Där beskrivs utvecklingen gå i ”neostalinistisk riktning”.
Peter Hultqvist (S) radar upp skälen till det:
– Det bygger på höga bestraffningar på kritik mot kriget, du riskerar straff om du kritiserar regimen, folk faller från fönster och dör, de bedriver förgiftning av personer i andra länder, de bryter mot internationell lag och rätt och anfaller Ukraina, de skickar folk i arbetsläger, de hotar folk och har propaganda dygnet runt. Det är ett väldigt hårt och repressivt samhälle, och då är det lika bra att säga som det är, säger Peter Hultqvist.
Pekar ut Ryssland och Kina
Beredningen skriver att Ryssland ”ytterligare sänkt sin tröskel för användande av militärt våld”.
Riskbenägenheten är hög, och förmågan att genomföra operationer med ”flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen mot Sverige är fortsatt intakt”.
Rapporten beskriver en brytningstid, där Rysslands och Kinas mer aggressiva uppträdande och Sveriges inträde i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik i modern tid.
En sak lyser dock med sin frånvaro i rapporten:
Kritik mot Turkiet.
I Försvarsberedningens senaste säkerhetspolitiska utblick – Värnkraft, publicerad 2019 – var tonen helt annorlunda.
Där beskrevs svart på vitt Turkiet som ett land på god väg mot en fullskalig diktatur:
”Makten [har] koncentrerats till presidenten samtidigt som rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna kraftigt försvagats och balanserande funktioner urholkats. Yttrandefriheten och utrymmet för det civila samhället har kraftigt inskränkts. Politiker, akademiker, journalister och människorättsförsvarare har frihetsberövats utan att tydlig bevisföring har presenterats. Den kurdiska befolkningen är särskilt utsatt, viket har fått betydande inrikespolitiska och utrikespolitiska konsekvenser.”
Den bedömningen var inte kontroversiell. Alla partierna var överens om den.
Inte ett negativt ord
I den nya rapporten finns däremot inte ett enda negativt ord om Turkiet.
– I ”Värnkraft” uttryckte vi faktiskt att Turkiet har stora demokratiska brister och att man har en repression av befolkningen. Vi lyfte också fram Turkiets relation till Ryssland på ett tydligare sätt, säger Emma Berginger (MP).
– Vi hade skrivningar nu på bordet som låg väldigt nära dem från ”Värnkraft”, så det här är något som majoriteten i beredningen aktivt tagit bort.
För Emma Berginger är det tydligt att det handlar om Sveriges medlemskapsansökan till Nato.
– Vi beskriver andra länder, som Ryssland och Kina, med hårda ord kring deras repression av befolkningen. Det hade varit rimligt att vi kunnat uttrycka oss på ett trovärdigt sätt om Turkiet, säger Emma Berginger.
”Dikterar vår säkerhetspolitik”
Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson delar kritiken.
– Det är en otroligt problematisk situation, där Turkiet faktiskt får diktera en del av vår säkerhetspolitik. Vi har alltså anpassat rapporten till att inte kritisera Turkiet, för att inte störa Nato-processen. Det tycker jag är väldigt allvarligt, säger Hanna Gunnarsson (V).
– Vi anpassar oss till Turkiet. Vi har beslutat om lagstiftning för att anpassa oss till Turkiet. Jag tycker att det är uppenbart när man lyssnar på utrikesministerns olika uttalanden att den kritik som verkligen skulle behövas föras fram inte förs fram. Man kan beskriva det som ett fjäskande, säger Hanna Gunnarsson.
Anna Starbrink (L), påpekar att de två partier som vänt sig mot de nya skrivningarna om Turkiet också är de som är emot Nato-medlemskapet.
– Det finns många tillfällen när vi kan kritisera Turkiet, det har jag och mitt parti gjort många gånger, men nu är det här en säkerhetspolitisk rapport från Försvarsberedningen, och det är ett känsligt läge, så jag bedömer inte att det här är ett tillfälle när vi ska skriva väldigt värdeladdade omdömen, för det gynnar inte vår säkerhet, säger Anna Starbrink (L).
”Känslig process”
En enig försvarsberedning gjorde ju en annan bedömning 2019, där man tryckte på just de här sakerna, och ansåg då, får jag anta, att det var en viktig del i bedömningen av det säkerhetspolitiska läget i regionen. Vad är det som är annorlunda nu?
– Det tror jag att alla ser. Det pågår en otroligt viktig och känslig process där Sverige vill gå med i Nato och det är den bärande idén i hela det här dokumentet. Vi skriver till och med att det är det viktigaste säkerhetspolitiska beslutet på 200 år. Att då riskera det, genom att få en debatt om värdeladdade ord med en aktör som avgör om Sverige får vara med eller inte, det tycker jag inte sätter svenska intressen och vår säkerhet främst, säger Anna Starbrink.
– Vi är på väg att vara med i samma försvarsallians. Turkiet utgör därmed snart en allierad till Sverige, inte ett säkerhetspolitiskt hot. Det är den största förändringen som skett.
Peter Hultqvist (S) säger att han fortfarande står för den tidigare kritiken av Turkiet.
– All gammal kritik mot Turkiet, den ligger fast. Här valde vi att göra en mer strikt faktaredovisning. Jag delar inte bilden att det här skulle vara någon sorts turistbroschyrs-beskrivning, säger Peter Hultqvist (S).
– Det är inget problem för mig att upprepa allt som sagts genom åren och hur det ser ut. Men nu har vi valt den här linjen för att nå enighet brett i försvarsberedningen.
Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M) menar att Turkiet knappast varit i fokus för arbetet.
– Nu har vi huvudsakligen ägnat oss åt de två stora utmaningarna för svensk och europeisk säkerhet. Det är Ryssland och utvecklingen i Asien och Stilla Havet. Det finns saker vi inte berör och andra vi fördjupat oss desto mer i. Jag tror att vi ska vara fokuserade nu, och få in att det verkligen är allvarstid, säger Hans Wallmark.