Färre utsatta områden – men hög problemnivå

Polisens lista över utsatta områden i Sverige minskar något.

Problembilden är dock fortsatt stor och utvecklingen som helhet bedöms ha stagnerat.

– Problemen har verkligen cementerats och det finns stora utmaningar att jobba med, säger Charlotta Höglund på Noa.

Fyra nya områden har tillkommit på listan från 2021, medan sex områden inte längre bedöms som utsatta. Därmed finns nu 59 så kallade utsatta områden, enligt den uppdaterade lägesbild som polisen redovisar för justitiedepartementet.

Polisens övergripande slutsats är ändå att antalet områden som bedöms som utsatta håller sig stabilt genom åren, vilket är oroväckande.

– Över tid har det varit väldigt små variationer, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid den nationella operativa avdelningen, Noa.

För att få bort problemen på sikt krävs långsiktiga och breda insatser från hela samhället, säger hon.

– Polisen är en ju aktör, men även kommuner, civilsamhälle, företag, fastighetsägare och så vidare. Det är det enda sättet att vända den här utvecklingen.

Större otrygghet

De fyra nya områdena på listan är Hagalund i Solna, Hageby i Norrköping, Saltskog i Södertälje och Årby i Eskilstuna.

Det som främst bidragit till en ny bedömning här är en ökning av grovt våld och skjutningar som riskerat att skada utomstående personer, skriver polisen i rapporten:

”Det har bidragit till en större otrygghet och en starkare tystnadskultur”.

De sex områden som tas bort är Älvsjö/Solberga och Östberga i Stockholm, Lagersberg i Eskilstuna, Edsberg i Sollentuna, Termovägen i Järfälla och Charlottesborg i Kristianstad.

Dessa områden har enligt polisen utvecklats positivt under lång tid. Bland annat har våldsbrotten i offentlig miljö och den öppna narkotikahandeln minskat. Polisen bedöms nu även kunna arbeta i områdena utan problem.

”Den kriminella påverkan i dessa områden har minskat och situationen bedöms inte längre som allvarlig”, skriver polisen.

Koncentration av våld

Totalt har de utsatta områdena en befolkning på omkring 550 000 personer. Det motsvarar endast cirka 5 procent av Sveriges befolkning, men enligt polisen har en stor del av problematiken kring det grova våldet sin grund här. Exempelvis skedde drygt 25 procent av skjutningarna i Sverige 2019–2022 i dessa områden.

– Det är lätt att fokusera på exempelvis skjutningar, men det är ju bara en del. Vi tittar på väldigt mycket annat för att få en helhetsbild och en fördjupad bild att använda över tid, säger Charlotta Höglund.

– Det finns en del saker som är väldigt synliga och påtagliga, men det finns andra delar i utsattheten som inte får lika stor uppmärksamhet men som kan vara väl så viktiga att arbeta med, fortsätter hon.

Lägesbilderna har getts ut vartannat år sedan den första listan publicerades 2015. Syftet är att underlätta fördelningen av resurser och enligt polisen ökar den ”förutsättningarna för att skapa trygghet och säkerhet för allmänheten”.

Utöver polisens arbete finns det flera andra insatser som utgår från vilka områden som finns på listan.

Får områden som tas bort från listan mindre resurser?

– Har man nyligen haft ett utsatt område är det superviktigt att fortsätta arbetet, annars är risken att man faller tillbaka. Så det är lika viktigt att jobba förebyggande, säger Höglund.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig kommunbeteckning i faktarutan över utsatta områden.