Bebisfabriken

Staffan Lindberg

Surrogatbarn är Indiens nya exportsuccé

Inuti kvinnornas magar växer Indiens senaste succé:

Spädbarn på export.

Allt fler barnlösa västerlänningar köper surrogatmammor i det fattiga landet.

I staden Anand i västra Indien möts skilda drömmar:

Den om pengar till mat, utbildning och ett värdigt liv.

Och den om barn.

Hit kommer par?–?från USA, Storbritannien och andra rika länder?–?som inte kan föda barn på egen hand. Här möter de indiska kvinnor som mot betalning föder åt dem.

Pengar drivkraften

Anand är en av föregångarna i den nya industrin. Hittills har stadens kvinnor fött 50 barn åt utländska par. Och antalet surrogat-magar växer i rask takt.

För kvinnorna är drivkraften enkel?–?pengarna. På nio månader kan de tjäna runt 30?000 kronor – lika mycket som 15 årslöner för en fattig.

Sedan surrogatmamma-industrin blev tillåten i Indien för fem år sedan har den vuxit i snabb takt, enligt tidningen The Christian Science Monitor. I dag finns läkare och kliniker i snart sagt varje större stad i landet.

På Kaivalsjukhuset i Anand erbjuds hela kedjan: från att det barnlösa paret kommer och lämnar ägg och spermier till att det färdiga barnet föds.

Bor tillsammans

Under graviditeten bor klinikens mammor i ett hus, tillsammans. Skilda från sina män och barn, som bara får besöka dem under dagen.

Ett lag av läkare, sjuksköterskor och hushållerskor ser till att kvinnorna mår bra och att inget stör deras snitslade väg mot förlossningen.

Ritu Sondhi och hennes man hade lagt ner mer än 1,3 miljoner kronor på fertilitetsbehandlingar i USA.

– Vi var desperata känslomässigt och ekonomiskt, säger hon till AP.

Då hittade de Kaivalkliniken på nätet.

Nu betalar hon ytterligare en 120?000 kronor för att hyra en indisk mamma, dubbelt så mycket som de flesta andra paren här.

– Glädjen de har gett mig är värd mycket mer än pengarna, säger hon till AP.

– De är gudasända.

En av surrogatmammorna heter Suman Dodia och är 26 år. Hon hoppas kunna köpa ett hus för sina 30 000 kronor.

– Jag är försiktigare nu än när jag var gravid med mina egna barn, säger hon.

”Hjälper varandra”

Experter spår en lysande framtid för surrogatindustrin. Allt fler västerländska par väntar med att skaffa barn, med minskad fertilitet som följd.

Och utanför Kaival och de andra klinikerna flockas fattiga kvinnor på jakt efter försörjning.

Nayna Patel, läkare på kliniken och mamma till stadens baby-boom, ser bara vinnare.

– De hjälper varandra så att ett nytt liv blir till, säger hon till AP.

Kritikerna hävdar att surrogatindustrin utnyttjar fattiga kvinnor, som i desperation tvingas genomgå smärtan och risken med att föda.

De varnar för framtiden att det som i?dag görs av medicinsk nödvändighet i? morgon ska ske av ren bekvämlighet.

Varför kånka på en bebis i nio månader när en fattig kvinna kan göra jobbet åt dig för en struntsumma?

I Anand kan få kvinnor kosta på sig ett sådant resonemang.

– Jag vet att barnet inte är mitt. Men jag skänker lycka till någon annan. Och det är väldigt bra för mig, säger Jagrudi Sharma, 34.