Hotet som avgör Obamas framtid
I natt håller presidenten tal om läget i nationen. Vad ska han säga för att övertyga väljarna att ge honom en ny chans?
USA är en mardröm för president Barack Obama.
Trots tre år vid makten kan han inte gärna framställa läget i landet som gott i sitt State of the union-tal i natt.
Hans chans att få sitta kvar är att hävda att det varit ännu värre om republikanerna fått bestämma.
State of the union-talet är presidentens unika tillfälle att tala direkt till det amerikanska folket. I år under ett valår. Förra året var det 43 miljoner amerikaner som följde talet i direktsändning.
Frågan är vad Obama ska kunna säga för att övertala dem att rösta på honom en gång till. Presidenten kan inte precis visa upp en blomstrande, välmående nation.
Han kan hävda att det inte är hans fel. Obama hade oturen att få ärva den värsta ekonomiska krisen i nationens historia sedan 1930-talets depression. Men ingen bryr sig. Varje president måste ta itu med de kriser som hamnar på hans bord, självförvållade eller inte, och vända dem till sin fördel.
Obama kan peka på sin hälsovårdsreform, på att han avslutat kriget i Irak och dödat Usama bin Ladin som låg bakom terrordåden den 11 september 2001. Men det hjälper inte när ekonomin fortfarande pendlar farligt nära avgrunden.
Små ljuspunkter
Många har fått se sina framtida pensioner krympa. Budgetunderskottet är fortsatt rekordstort och delstater skär ner på livsviktig service eftersom deras kassor är tomma.
Små ljuspunkter finns.
Arbetslösheten har för första gången på många månader krupit ner under nio procent. Bostadsbubblan verkar ha nått botten och amerikanernas privata skulder ökar inte längre.
Vilket inte hindrar att arbetslösheten fortfarande är alarmerande hög, högre än någon sittande amerikansk president i modern tid lyckats uthärda och ändå bli återvald.
Läget för Obama påminner om Bill Clintons 1996. Clintons chanser att bli omvald bedömdes som små sedan han förlorat sin majoritet i kongressen vid mellanårsvalet två år tidigare. Han var hårt pressad av republikanerna.
Clinton tog udden av republikanernas kritik genom att själv omfamna den. "Eran av ´big government´ är över", sa Clinton och blev omvald.
Räddat bilindustrin
Trots att Obamas situation är ännu mer prekär väljer han konfrontation.
Han kommer ännu en gång att föreslå att rika ska tvingas betala mer i skatt. Något republikanerna ogillar men som många opinionsmätningar visar att en majoritet av amerikanerna tycker är rättvist.
I den kampen har Obama fått lite extra draghjälp av att republikanernas trolige presidentkandidat Mitt Romney betalar mindre i skatt än många medelklassamerikaner eftersom merparten av hans inkomster är kapitalvinster som beskattas lägre än vanlig lön.
Obama förväntas i sitt tal upprepa att statens måste finnas där för att hjälpa det privata näringslivet att skapa "ett Amerika där alla får en ärlig chans, där alla gör sin beskärda del och där samma regler gäller för alla".
Som exempel kan ha peka hur han räddat delar av den amerikanska bilindustrin. Många tyckte att han skulle låta GM och andra stora biltillverkare gå i konkurs. Obama gav dem istället statligt stöd och i dag är GM åter ett vinstgivande företag.
Ekonomin är viktig men inte allt när folk lägger sin röst i november.
Under Obama har amerikaners självförtroende fått sig en knäck. De är vana vid att leva i "världens bästa och mäktigaste land". Nu ser de hur USA:s inflytande i världen krymper. Kriget i Afghanistan går inte att vinna. Kina utmanar på allvar i rollen som ny stormakt.
Den som lyckas få amerikaner att tro på framtiden igen har störst chans att få hålla State of the union-talet nästa år.