"Svarta änkorna" kan ligga bakom terrordåd

Kvinnliga självmordsbombare vill hämnas sina mördade män och söner

Ska man tro på Ryssland är konflikten i Tjetjenien över. Allt är lugnt och bra.

Dagens terrordåd i Moskva är ett bevis på motsatsen.

Tydligaste tecknet på en tjetjensk koppling är att de två självmordsbombarna i tunnelbanan uppges ha varit kvinnor.

Tjetjenska kvinnor har en lång historia av självmordsbombningar.

De har till och med fått ett namn; de svarta änkorna.

Brutalt

Under de två krigen i det muslimskt dominerade Tjetjenien gick de ryska soldaterna oerhört brutalt fram. Huvudstaden Grozny förvandlades till ruiner. I det lågintensiva gerillakrig som följde kunde vem som helst gripas, skyldig eller inte.

Ryssarna torterade och dödade urskiljningslöst. Kvar blev kvinnorna vars män och söner lemlästats av ryssarna.

Nu med hämnd i blicken.

En stor del av de terrorister som dödades vid ockupationen av Dubrovka-teatern i Moskva 2002 var kvinnor. Kvinnor sprängde två ryska inrikesplan i luften 2004 sedan de mutat sig ombord. De har sprängt sig vid rockkonserter och vid ryska militärförläggningar.

Som terrorgrupp har de varit mycket framgångsrika. Färre anar oråd när en kvinna dyker upp.

Fjärrutlöst bomber

Alla kvinnor ställer inte upp frivilligt. Det finns exempel på fall där män fjärrutlöst bomber som kvinnor tvingats bära.

Så fort ett terrordåd inträffar i Ryssland så riktas blickarna mot Tjetjenien och övriga Kaukasus. För det mesta visar det sig i slutändan stämma.

Nästan all terrorism som drabbar Ryssland har sitt ursprung i oroshärdarna i Kaukasus i södra Ryssland. Vem minns inte dramat på en skola i Beslan där över 300 människor dödades.

De små republikerna Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien har ett visst självstyre inom den ryska federationen men det finns rebellrörelser som vill göra sig helt självständiga från Ryssland. De såg sin chans 1991 när det kommunistiska imperiet Sovjetunionen upplöstes.

Hindrats

Ingen vet säkert hur många som dödades under de två krigen i Tjetjenien. Krig som internationella och fristående medier nästan hindrades helt från att bevaka. Uppskattningarna varierar från 50 000 till 300 000 döda.

Rysslands president Dmitrij Medvedev förklarade förra våren att säkerhetssituationen var under kontroll och att större delen av de ryska soldaterna skulle dra tillbaka.

Grozny har återuppbyggts och på ytan verkar mycket ha återvänt till det normala.

Men situationen är allt annat än normal. Republiken styrs av Ramsan Kadyrov som vid presidentvalet fick skrattretande höga röstsiffror. Han är i praktiken en marionett ditsatt av Moskva.

Han styr republiken med järnhand. Den som kritiserar Kadyrov löper stor risk att snart hittas död i ett dike. Förra året mördades en känd människorättsaktivst.

Fortfarande finns det rebellrörelser som inte gett upp kampen. Även om de nu är kraftigt försvagade.

Bomberna i Moskva kan vara ett sätt att påminna om sin existens.