Döden på äldreboenden – något vi "accepterat"

helskärm

Dödstalen på särskilda boenden är inte mycket högre i år än under en vanlig influensasäsong enligt Socialstyrelsen. Men varför är det först nu som dödligheten på äldreboenden fått uppmärksamhet?

– Vi har på något sätt accepterat att några tusen människor kan dö i den vanliga säsongsinfluensan, säger äldreforskaren Ingmar Skoog.

Den vanliga säsongsinfluensan brukar bryta ut i Sverige någon gång mellan december och april och pågå allt från sex veckor till fyra månader.

På särskilda boenden har det i år dött lite över 11 000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10 000 personer som dog, enligt Thomas Lindén som är chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

– Även om det är svårt och varje person som dör är sorg och tragedi så får man också se det stora perspektivet. Det är fler i år men det är ändå i samma storleksordning, säger han.

Tittar man närmare på statistiken över dödsfall bland personer över 70 år så är bilden densamma vecka för vecka. Även under perioden då antalet dödsfall i covid-19 varit som högst under april skiljer sig inte dödstalen särskilt mycket från dödliga influensaveckor tidigare år.

Samma problem

Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, säger att risken att få in smitta på äldreboenden är densamma nu som under en vanlig influensasäsong. Och att det är samma problem som ligger bakom.

– Det är väldigt många saker som påverkar smitta på äldreboenden. Det är minst 70 procent som har demenssjukdom, till exempel. Demens vet vi är kopplat till ökad dödlighet. Och har du inte demens på ett äldreboende så är du ändå så sjuk att du behöver hjälp med en massa saker. Så får du väl smittan är det värre för en person på ett äldreboende än andra, beroende på de underliggande sjukdomarna.

Många kontakter

Han nämner också att varje person på äldreboenden har kontakt med väldigt många personer i personalen och att personalen i sin tur har kontakt med många andra boende.

– Det är ju samma problem när du har den vanliga influensan. Det är bara det att då har vi inte brytt oss om det lika mycket som nu. Man har tagit det som något slags normal grej, säger Ingmar Skoog.

Han tycker, med tanke på den kunskap och erfarenhet som finns från "vanlig" influensa och hur den drabbar äldreboenden, att Folkhälsomyndigheten kunde ha gjort mer för att bromsa covidsmittan.

– Man rekommenderade ju att förbjuda besök på äldreboenden i tre månader, vilket har gett ett enormt stort lidande och det är tveksamt hur stor effekt det haft. Då kunde man ju också ha kunnat ta andra beslut, säger Ingmar Skoog.

Kunde ha rekommenderat

Exempelvis tycker han att Folkhälsomyndigheten kunde ha utfärdat rekommendationer om hur många personer varje äldre skulle ha kontakt med i hemtjänsten eller på äldreboende för att få ned mängden besök. Och han menar att myndigheten också borde ha kunnat rekommendera kommunerna att ha kohortvård, alltså vård där särskild personal avdelas för att behandla smittade personer.

Men Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fler rekommendationer gällande äldreboenden inte är eller var aktuellt.

– Då måste man ha funderat på vad det skulle ha inneburit. Vad mer kunde vi ha gjort för att verkligen peka på att det här verkligen var den riskutsatta gruppen och ha koll på att det fungerade?

TT: Hur diskuterade ni kring just äldreboendena när covid kom?

– Den som bodde där tillhörde den gruppen som vi alla visste, utifrån erfarenhet från både Kina och Italien, var väldigt utsatt och behövde skyddas så väl som möjligt. Sedan vet vi ju inte om det går att skydda dem helt och hållet, säger Anders Tegnell.