Rockström: Sju meters havsnivåhöjning kan snart vara ”inlåst”
Uppdaterad 2024-02-04 | Publicerad 2022-10-29
Om utsläppen inte minskar kan Grönlandsisen tippas över gränsen om bara 15–20 år, menar Johan Rockström.
Det innebär att vi ofrånkomligen, på lång sikt, förbinder oss vid sju meters havsnivåhöjning.
– Ögonblicksbilden är väldigt dyster. Vi ser att alla kurvor fortsätter i fel riktning, säger Johan Rockström.
I veckan kom en FN-rapport som visar att världen är på väg mot 2,7 graders uppvärmning vid seklets slut. Samtidigt kunde SVT:s klimatreporter Erika Bjerström rapportera att IPCC:s prognos i sin kommande rapport i mars 2023 pekar mot världen är på väg mot 2,8-3,2 graders uppvärmning till 2100.
Johan Rockström, professor i global miljövetenskap, vars team under hösten själv kommit med en oroväckande rapport om hur vi närmar oss ett antal ”tipping points”, ser mycket allvarligt på tillståndet.
– Ögonblicksbilden är väldigt dyster. Världen följer inte vad som krävs för att ha en chans att stoppa uppvärmningen vid 1,5 grader och än mindre väl under två grader. Vi har inte ens böjt den globala kurvan av utsläpp och dessutom så levererar inte världen på de löften som världen kom överens om i Glasgow på COP26.. Vi ser att alla kurvor fortsätter gå i fel riktning.
– Vi kanske når 1,5 grader redan om 15–20 år. Och vi vet att 1,5 grader är en verklig tröskel – går vi över den riskerar vi att tippa hela Grönlandsisen med riktigt stora, allvarliga konsekvenser som följd.
”En enorm oro”
Tidigare i höstas kom en studie som menar att Grönlands smältande istäcke kommer att höja havsnivån med minst 27 centimeter de kommande hundra åren. Förändringen är ofrånkomlig oavsett ytterligare global uppvärmning, enligt en ny studie. Och det är just de följdverkningar som den smältande Grönlandisen ger upphov till som Johan Rockström ser som det mest bekymmersamma just nu.
– Det är en enorm oro. Förutom höjning av havsytan, har vi mer och mer vetenskapliga belägg att det här får effekter på andra system.. När Grönlandsisen smälter släpps kallt färskvatten ut i Nordatlanten kring Golfströmmen. I dag har vi bevis på att det bromsar ner värmecirkulationen i Nordatlanten. När den bromsas in så förskjuts monsunsystemen, så vi får mindre nederbörd i Amazonas regnskog, vilket påskyndar kollapsen där. Mer varmt salt ytvatten fastnar i dessutom södra hemisfären, vilket påskyndar avsmältningen i Antarktis.
– Grönland blir startpunkten på en hel serie av dominobrickor, det vi kallar ”casscading tipping points”. Vi får därför inte destabilisera Grönlandsisen, men vi är väldigt snabbt på väg att göra det, tyvärr.
Sju meters havsnivåhöjning
Han menar att vi kan nå en punkt där vi redan om 15–20 år ”låser fast” isen vid en ofrånkomlig avsmältning, med oerhörda konsekvenser som följd, om utsläppen fortsätter ligga på hög nivå och uppvärmningen ökar.
– Det handlar om sju meters havsnivåhöjning. Det kommer att ta 500 år, men det är ostoppbart. Det kan innebära att vi redan år 2100 går från 60–100 centimeters havsnivåhöjning till 150 centimeters havsnivåhöjning när det kombineras med andra smältande isars bidrag. Det får katastrofala konsekvenser för miljontals människor i låglänta regioner i världen, säger Johan Rockström.
Hur mänskligheten ska hantera utmaningen höljt i dunkel, men klart står att vi i så fall på sikt kommer att tvingas lämna de lågt liggande havsnära områden som i dag är beboeliga. Men förändringen går nu snabbt, menar Johan Rockström – kanske allt för snabbt.
– Det finns fler och fler analyser som visar att vi börjar nå ”limits to adaptation”. Det har alltid skett förändringar på vår planet, men de har skett i en takt som djur och växtlighet har kunnat anpassa sig till. Men nu går det så fort så att djur och växter har svårt att anpassa sig.
Sex grader högre i Sverige
En tre grader varmare värld vid seklet slut, för också det med sig extrema utmaningar. Senaste gången den globala genomsnittliga temperaturen var högre än så var över tre miljoner år sedan. Det innebär, enligt Johan Rockström, att vi inte kan veta hur livet kommer att te sig eftersom vi inte har någon referens för mänskligt liv så långt bak i tiden. Men sannolikt blir stora delar av jorden i princip obeboelig – mänskligheten kommer att behöva koncentreras kring de lägre och högre latituderna där temperaturerna och vädret är uthärdligt. Samtidigt måste vi inse att tre grader högre temperatur globalt, innebär dessutom det dubbla i Sverige.
– Vi kommer ha enormt svårt med livsmedelsförsörjningen. V kommer ha väldigt tvära kast i väderlek, stormar, torka och översvämningar som gör att det vi tycker är extremt i dag blir den stilla vardagen i framtiden. Det blir helt klart en tuffare värld att leva i. 2,8 grader globalt innebär dessutom troligen sex grader i Sverige och tio grader i Arktis.
”Känner mig tvungen”
Johan Rockström är också kritisk till den nya regeringens förslag om sänkningar av bensin- och dieselskatten.
– Det är mycket bättre att låta marknaden ha sin gång. Det kommer att svida, men det skapar incitament för att investera i förnybara energikällor och minska konsumtionen av bränslen, och så får man kompensera medborgarna på annat sätt – genom inkomstskattesänkningar och direktutbetalningar.
Jag får uppfattningen att du gett dig in allt mer i den inrikespolitiska debatten under senare tid.
– Ja, det stämmer och jag känner mig inte helt komfortabel med det egentligen. Jag gör det enbart för att jag känner mig tvungen. Jag ser på Sverige från en annan horisont i dag och får bekräftelse nästan varje dag på hur viktigt Sverige är som ett ledande land, inte bara när det gäller hållbarhet utan även när det gäller solidaritet, demokrati, stabilitet och öppenhet. Då känns det oroväckande att vi tar av oss ledartröjan när det gäller klimatområdet, precis när världen behöver det ledarskapet mer än någonsin. Att i det läget backa tillbaka gör mig djupt, djupt oroad, och det är därför jag har försökt flagga för att det finns vetenskapliga och ekonomiska skäl, samt stöd från näringslivet att ligga fast vid en ambitiös, vetenskapligt grundad klimatpolitik.
Näringsminister Ebba Busch har själv sagt att vi kommer att få ökade utsläpp ”på kort sikt”. Hur förenligt är det med den forskning du bedriver, där vi tycks närma oss ett antal ”tipping points”?
– Helt oförenligt. Särskilt oförenligt i ett land som Sverige. Hela världen har det tufft nu. Sverige är ändå ett av de länder i världen som är bäst skickade att hantera den här situationen. Vi måste ta vårt ansvar. Om länder som Sverige backar tillbaka och säger att vi inte klarar det här, då blir det ju självklart så att länder som Egypten, Indonesien, Sydafrika, Indien eller Brasilien säger att: ”Titta på Sverige, om inte ens de anser sig ha råd att ligga kvar på rätt kurs i omställningen, hur kan ni då kräva att vi ska öka vår ambitionsnivå?
Om vi når tre grader 2100, hur tror du den tidens människor kommer att se på oss?
– Jag tror de kommer att vara väldigt besvikna. De kommer att ha hela facit. De kommer att ha bevisen på att vi hade kunskapen, att vi hade lösningarna fast vi inte genomförde dem och de kommer att sitta med facit på all konsekvenser. Det gick åt helvete, trots att vi hade lösningarna och vi hade kunskapen om att det kunde gå åt helvete. Det kommer att skrivas hyllmeter om denna egoistiska period i människans existens på jorden, där vi bara brydde oss om vår kortsiktiga konsumtion och inte tog ansvar för planeten och framtida generationer.
Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag
