Putins hämnd efter broexplosionen: Attacker mot civila mål
Publicerad 2022-10-10
På måndagsmorgonen skedde flera explosioner i Ukraina.
Allt tyder på att det är ett gensvar från Ryssland efter lördagens broexplosion.
– Det kan uppfattas som att Putin faktiskt har förnedrats av detta och det går inte att utesluta att han tar det personligt, säger krigsexperten Ilmari Käihkö.
Attacken, som är den första på månader i huvudstaden, inträffade bara timmar efter att Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ligga bakom explosionen på Krimbron i lördags – en ”terrorhandling” enligt Putin själv.
På klipp från centrala Kiev efter måndagens attacker syns hur svart rök stiger upp från byggnader inne i centrum, och flera personer uppges vara skadade och döda.
Att det är Ryssland som ligger bakom är högst sannolikt, enligt Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
– När Putin har bestämt att det är Ukraina som ligger bakom broexplosionen så krävs någon slags motåtgärd och svar på detta, och då blir det mot ukrainska civilister och infrastruktur, menar han.
Kritiseras allt hårdare i Ryssland
Att Ryssland nu väljer att attackera civila mål är ett naturligt agerande i landets krigföring.
– Det kräver inte någon större precision att bomba sönder exempelvis bostadshus. För Ryssland spelar det inte jättestor roll var man träffar, utan det viktiga är att det skapar lidande. På så sätt försöker man nu att terrorisera ukrainare och orsaka så mycket lidande som möjligt så att de ger upp och accepterar något slags fredsavtal.
– Sedan kan det också handla om att Ryssland saknar underrättelse om vart de ukrainska styrkorna befinner sig. Detta är något som de lidit av under hela kriget då Ukraina fått uppgifter från väst, vilket gett dem en stor fördel.
Att Putin dessutom verkar sakna en bra strategi och kritiseras allt hårdare på hemmaplan kan också bidra till att kriget intensifieras ytterligare, menar Ilmari Käihkö.
Därmed kan exempelvis attacker på högt uppsatta personer i Ukraina, däribland president Volodymyr Zelenskyj själv, bli aktuellt.
– Om Putin inte lyckas vända kriget på marken och de nya styrkor som Ryssland behöver inte är redo förrän till sommaren, då är det uppenbart att man kommer genomföra attacker mot civil infrastruktur och höga ledare. Dock har inget av detta förändrat stridsviljan hos ukrainarna tidigare, snarare tvärtom, då det vittnar om hur den ryska ockupationen kommer att se ut i praktiken, vilket skapat ännu mer stridsvilja.
– Även om krig är hemskt så är det andra alternativet värre.
Kommer inte sluta försvara sig
På frågan hur kriget kommer att utveckla sig framöver betonar Ilmari Käihkö att de kommande vintermånaderna kommer att bli tuffa, för båda sidorna.
– Ukraina kommer inte att sluta försvara sig, men det kommer att bli hårdare under vintern. Därför försöker man att göra så mycket som möjligt nu innan väderförhållandena ändras och det blir svårare med större intensiver. Vi pratar om att vi i Sverige kommer att möta en krigsvinter men den kommer att bli mycket hårdare i Ukraina. Människor har förlorat sina hem och lever i tillfälliga bostäder. Många saknar även el, vatten och värme. Dessutom har kriget orsakat stora skador på infrastruktur och mycket av de ekonomiska resurserna har gått till krigföring.
– Putin å sin sida räknar nog med att stabilisera frontlinjerna nu och kanske kunna ändra styrkeförhållandet till våren när han får nya styrkor. Samtidigt hoppas han nog på att det kommer hända politiska saker i Europa, däribland energikrisen, som minskar vår vilja att stödja Ukraina både materiellt och ekonomiskt. För Putin är det viktigaste att hålla igång kriget, att dra ut på det och trötta ut både ukrainare och länderna som stödjer Ukraina då de är helt beroende av vårt stöd både materiellt, ekonomiskt och humanitärt för att ha en chans att kunna vinna kriget.
Avslutningsvis återstår även frågan om kärnvapen.
– Det är givetvis möjligt, men tröskeln för att använda sådana är fortfarande väldigt hög. Men det är inte helt uteslutet att det kan komma att användas, beroende på hur situationen kommer att utvecklas framöver, säger Ilmari Käihkö.
