Barnen fångas i rappens filterbubblor: ”Extremt, mörkt, radikalt”

Publicerad 2023-10-09

På streamingtjänsterna och sociala medier blir texterna och videorna allt våldsammare med algoritmernas hjälp.

Kopplingen mellan gangsterrapparna och gängen blir allt tätare – och i vissa fall blir artisterna megafoner i konflikterna.

Genom Spotify, Tiktok och Youtube skickas de mörka texterna och filmerna ut direkt till barn över hela Sverige.

– Det är så sociala mediers algoritmer fungerar, de uppskattar det allra mörkaste, säger musikjournalisten Emil Arvidson.

Ska man förstå den svenska rapscenen anno 2023 måste man över Atlanten och tillbaka över ett decennium. Till Chicago 2010.

– Det utvecklades en subgenre till hiphopen som kallas för drill. Det är ett ganska tydligt brott med tidigare generationer. Man går ännu längre i det våld man pratar om och i att förolämpa sina motståndare, säger Emil Arvidson, journalist och författare till boken ”Svensk gangsterrap”.

Att hiphopare förolämpar varandra är inget nytt.

Men om man tidigare battlat om musiken eller breakdancen så tog sig den nya drillscenen mörkare uttryck. Över sociala medier – den gången främst Twitter – hotades motståndare med våld. Många gånger med koppling till Chicagos gängscen.

Råare musik – starkare gäng

Några år senare kom den nya råare musiken till Sverige.

– Man kan se den kopplingen tydligare från 2015. Då blir texterna mer explicita också inom svensk gangsterrap.

Samtidigt som den nya rapgenren växte i Sverige blev gängen allt starkare. Allt fler rappare tvingades ta ställning – eller i vart fall förhålla sig till gängen.

– Det är svårt att göra den här musiken utifrån sina erfarenheter och området man bor i och inte ha någon relation med det gängliv man pratar om, säger Emil Arvidson.

Emil Arvidson, musikjournalist och författare.

En av de främsta inom den nya stilen blev artisten Einár.

När han sköts till döds 2021 blir det smärtsamt uppenbart för en bredare allmänhet att gangsterrappen hade kopplingar till gängkriminaliteten.

– Han är ju svenska hiphopens kanske allra största artist när han dör. Det blir en uppdelning bland flera rappare. Vilken sida man ska stå på i den eventuella konflikten?

Nätverkens megafoner

Samtidigt kommer vittnesmål om att gängen lägger sig i allt mer i produktionen och distributionen av musiken.

Det är en gråskala.

Vissa – som rapparna ”5iftyy” och ”Moewgli” – blir i det närmaste megafoner åt nätverket Foxtrot och Rawa Majid, något Aftonbladet skrivit om tidigare.

Men i princip alla behöver navigera bland de olika gängkonstellationerna även om de inte är lika uppenbart kopplade.

– Det pratas en del om det, hur gängen skulle ha påverkat olika rappare, att ändra sin musik till exempel. Eller som Svenska Dagbladets grävgrupp avslöjade, fejka streams och tvätta pengar via Spotify, säger Emil Arvidson.

Minnesplats för artisten Einar som sköts ihjäl i Hammarby Sjöstad 2021.

Filterbubblor

Samtidigt som gängen växte sig starkare och knöt till sig den växande rapscenen dök nya kraftfulla verktyg upp för att nå publiken.

Om det i Chicago i början av förra decenniet var Twitter, använder sig de svenska rapparna av YouTube, Tiktok och Spotify i dag. Dels för att publicera musikvideos, men även för att skicka meddelanden och hot till konkurrenter.

– Med hjälp av olika tjänster kan man enkelt sprida musiken via sociala plattformar. I det här nya klimatet har många sett det som lättare att distribuera sin musik på det sättet, säger Emil Arvidson.

På streamingtjänsterna och sociala medier tar sedan algoritmerna vid och bygger användarnas filterbubblor. För att hela tiden toppa varandra och nå ut blir texterna och videorna våldsammare.

– Där blir det väldigt lätt att musiken och artisterna blir mörkare. När man bara talar direkt till den målgrupp som också uppskattar det allra mörkaste, det allra hårdaste. Dessutom är det så sociala mediers algoritmer fungerar, de uppskattar det allra mest extrema, det allra mörkaste, det allra mest radikala. Det blir ett självspelande piano.

Mitt i de här filterbubblorna står hundratusentals barn och unga.

Status, pengar och märkeskläder

En av dem som sett hur gangsterrappen påverkar dem är Luay Mohageb.

Sedan han började sitt arbete som civil utredare för fyra år sedan har han kunnat se utvecklingen och han anser att gansterrappen är en delförklaring till att gängen kan rekrytera unga som tidigare varit förbisedd.

”I grund och botten vill pojkarna ha social status”, säger Luay Mohageb som jobbar som civilt anställd ungdomsbrottsutredare hos polisen.

– Det finns så klart politik, ekonomi, sociala delar och så vidare som spelar in. Men ungdomskulturen har varit helt marinerad i den sedan den stora vågen kom 2018–2019. Då var pojkarna 11–12 år gamla. Nu är de 15–16 år. Då kommer någon och säger ”du får 10 000 om du skjuter upp den här porten”. Då är han såklart mer mottaglig efter att ha indoktrinerats av det här i flera år genom sin mobil.

Pengar och märkeskläder är centralt, enligt Luay Mohageb. Precis som i alla andra tider handlar det egentligen om en sak.

– I grund och botten vill pojkarna ha social status. De lär sig att bland annat pengar och märkeskläder är jätteviktigt. Jag pratar med 14-åringar som känner stress över att de inte har 10 000 kontant. De lär sig att gangsteridentiteten gör att tjejer attraheras av dem och att de får respekt av andra killar.

Ingen säger ifrån

Dessutom finns inte någon som sätter stopp när saker går över styr. I stället sker raka motsatsen när en port sprängs eller ytterligare ett barn skjuts ihjäl.

– I en sund kultur frågar sig vännerna ”men vänta, du går runt med vapen, du går runt med kontanter som du sålt droger för att få”. I en sund kultur säger man som vän ”det här är fel, du borde inte göra det här”.

– Med feedbacken pojkarna får nu när de har skjutit på en port, när de sprängt en bostad eller till och med när de dödat en människa i den här korrumperade kulturen är att de gjort något som ger dem mer social status.

Streamingjättarna och de sociala plattformarna lyser med sin frånvaro i diskussionen.

Jättarna måste upp på banan

Att musiken skulle vara roten till allt ont i samhället vill ändå Emil Arvidson vända sig emot.

– Hiphop kommer alltid att både provocera och skildra de mörkaste delarna av samhället. Och egentligen går det inte att skilja kriminaliteten från någon del av samhället som den verkar i. De har Gucci och Louis Vuitton, menar vi då också att det inte går att skilja gängen från modeindustrin?

– Men jag tror också att man pekar på en koppling som tidigare varit ganska underrapporterad. Nu ser vi de kopplingarna. Ändå borde vi se musiken som skapas, kläderna man har på sig, alla sätt man kommunicerar som ett sätt att starta ett samtal. Det är vad kultur handlar om. Och det är vad väldigt många unga behöver just nu.

”Musiken har blivit för mörk”

Och inom rapscenen pågår diskussionen, om än i det tysta än så länge. Den äldre generationen tycker att de yngre är gränslösa, säger Emil Arvidson.

– Man tycker att den här musiken går över olika gränser och har blivit för mörk. Det pågår en diskussion inom branschen om vart det är på väg.

Men de som framför allt lyser med sin frånvaro i diskussionen är streamingjättarna och de sociala plattformarna.

– Det finns en stor ängslighet, på gränsen till feghet för hur man ska hantera den här stora samhällsfrågan. Skivbolag, men framför allt plattformar som Spotify, Youtube och Tiktok, skulle också behöva delta i debatten som resten av samhället försöker föra.

Aftonbladet har sökt Spotify, Youtube, TikTok och Instagram. De sistnämnda har inte svarat. Spotify och Youtube svarar bland annat att de har tydliga regler och inte tvekar att ta bort innehåll som strider mot dem. Läs techjättarnas svar här.