Olagliga metoder när hbtqi-flyktingar utreds: ”En rättsskandal”
Publicerad 2023-08-04
Flyktingar som söker skydd för att de är hbtqi får höra att de kan åka tillbaka och leva i garderoben.
Det är en av de olagliga metoder som Migrationsverket använder sig av, enligt RFSL:s granskning.
– Det är en rättsskandal, säger Aino Gröndahl, jurist på RFSL.
Sedan 15 år är det förbjudet att kräva att en asylsökande ska leva ”i garderoben”. Det kallas för diskretionskrav, krav på diskretion.
Men en granskning som släpps i dag visar att diskretionskrav fortfarande förekommer.
– Det kan handla om att Migrationsdomstolen beskriver att ”ingen i din familj vet ju om att du är gay” eller ”du har ju dolt ditt feminina könsuttryck då kan du fortsätta med det”. Det här har varit totaltförbjudna i snart två decennier i svensk rätt, säger Aino Gröndahl, jurist på RFSL, specialiserad inom asylfrågor.
RFSL har gått igenom alla asylfall med hbtqi-skäl mellan 2020 och 2023 som gått till Migrationsdomstolen, samt ett flertal från Migrationsverket.
Totalt är det över 1 300 ärenden. I 96 procent av fallen har det blivit ett avslag.
Resultatet visar på att flera otillåtna och olagliga krav ställs systematiskt i utredningarna.
– Olagliga krav ger olagliga beslut. Ytterst leder det här till att personer som har juridisk rätt till skydd i stället får avslag och utvisas till länder där de riskerar förföljelse, tortyr och avrättning.
Jämför med sexualbrott
En annan sak är otillåtna kunskapskrav och fördomar om en ”inre process” när Migrationsverket bedömer om en person är hbtqi eller inte.
– De kräver att man ska känna till och använda sig av vissa termer och begrepp. Och att man ska reflektera kring tankar och känslor. Medan många definierar sin sexuella läggning utifrån vem man har sex med, blir attraherad av eller vem man har relationer med, säger Aino Gröndahl.
Fördomar och kunskapskraven strider bland annat emot FN:s riktlinjer, EU-rätten och det egna rättsliga ställningstagandet på Migrationsverket.
Ett ytterligare krav är att den asylsökande ska kunna prata om risker.
– Man kan jämföra det med hur sexualbrottsoffer har behandlats, man lägger skulden på brottsoffret och frågar ”vad har du haft på dig, hur full var du?”. På liknande sätt klandras den asylsökande med frågor som ”varför låste ni inte dörren, hur kunde din partner kyssa dig där?”.
Vänder sig till regeringen
En liknande granskning gjordes mellan 2012 och 2020, som också visade på olagliga metoder.
– Det är en rättsskandal som pågår bakom tystnadsplikt och låsta dörrar. Vi har inte ett rättssäkert skydd för hbtqi-flyktingar, säger Aino Gröndahl.
Enligt henne och kollegorna har bedömningarna samt attityden gentemot hbtqi-flyktingarna blivit sämre senaste åren.
– Därför vänder vi oss nu direkt till regeringen, för något måste göras. Vi rekommenderar att man stoppar alla utvisningar tills man kan garantera rättssäkra asylprocesser, säger Aino Gröndahl.
Migrationsministern: ”Måste utveckla”
Granskningen har lämnats över till regeringen, med rekommendationen att stoppa alla beslut och utvisningar tills man kan garantera en rättsäker process.
Men Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) svarar Aftonbladet att det inte är aktuellt.
Hur ser du på granskningen visar att otillåtna metoder används?
– Självfallet ska Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare följa det regelverk som finns. Migrationsverket måste, som alla myndigheter, utveckla sina arbetssätt och se till att personalen har rätt kompetens, skriver migrationsministern till Aftonbladet.
Hon berättar att man gjort flera saker sedan förra rapporten för att stärka hbtqi-arbetet.
Granskningen visar att Migrationsverket bland annat använder sig av diskretionskrav, det vill säga att man nekar asyl med hänvisning till att personen bara kan dölja sin sexualitet eller könsuttryck för att slippa förtryck. Hur ser du på att en svensk myndighet uppmanar människor att leva i garderoben?
– Migrationsverket framhåller tydligt att (...) det inte kan förväntas att den asylsökande ska leva på ett visst sätt för att undvika risken. Det är naturligtvis viktigt att säkerställa att dessa riktliner efterlevs, skriver Maria Malmer Stenergard.
Migrationsverket: Vill veta mer
Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket välkomnar granskningen, och säger att man nu kommer att analysera det.
– Min spontana reflektion är också att det är naturligt att man hittar brister i våra bedömningar i ett så stort material. Och att vi hela tiden behöver sträva efter att förbättra oss och utveckla våra metoder. Det här underlaget visar att det finns ett sådant behov, säger hon.
Ni hanterar ärenden som gäller liv och död, hur ser du på att det här har kunnat ge akuta felbeslut?
– Vi behöver ha mer information från RFSL. De har ju tittat på över 1 300 ärenden, och det är ett antal av de som är redovisade i rapporten. För att förstå problembilden behöver vi mer information. Är det de flesta av våra beslut? Vilka länder rör det? Innan vi kan uttala oss om insatserna måste vi veta mer om underlaget.
Hon tolkar att RFSL:s kritik handlar om bemötande, utredning, bedömning och motivering.
– Men det är också intressant att höra från RFSL om de tycker att besluten också har varit felaktiga, eller om det snarare är motiveringen och hur vi uttrycker oss, säger Anna Lindblad.
RFSL:s jurist som gjort den här granskningen säger att det är en rättsskandal, vad har du att säga om det?
– Det får stå för RFSL. Vi på Migrationsverket välkomnar den här kartläggningen, men vi behöver ha en dialog med RFSL för att höra mer om de observationer som de har gjort och hur stor förekomsten är av de brister som de har identifierat.