Gör rekorddonation till svensk forskning

Makarna Jonasson har placerat i aktier – och gjort det bra.

Nu skänker Kerstin, 88, och maken Rune, 85, 70 miljoner kronor till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Det är en av de största donationerna i skolans historia.

H&M-ägaren Stefan Persson och Bill Gates är fundraisingens omslagspojkar och skänker miljoner till välgörenhet varje år. I USA är det vanligt att ge pengar till sin gamla skola och trenden har kommit till Sverige för att stanna.

– Det vi önskar i allra högsta grad är att det blir ringar på vattnet och fler gör så här. Frivilligorganisationerna och Arvsfonden får massor av pengar därför vill vi istället ge till forskning, säger Kerstin Jonasson, 88.

Morgondagens patienter vinnare

Först i går blev rekorddonationen offentlig. Donationer blir också allt viktigare för att svensk forskning ska ligga i framkanten.

– Vår förhoppning är att donationen ska leda till forskningsresultat som ger förbättrade diagnostiska och terapeutiska möjligheter och därmed kommer många till godo, säger Rune Jonasson i ett pressmedelande.

– För mig personligen är denna donation även ett tack till KTH, där jag fick min utbildning i teknisk fysik i slutet av 1940-talet. Det är indirekt också ett tack till KI där jag senare fick min läkarutbildning, och till KS där en stor del av min yrkesverksamhet var förlagd till avdelningen för klinisk fysiologi vid Thoraxkliniken, säger Rune Jonasson.

Har haft tur med aktier

Kerstin Jonasson berättar att hon och maken inte har några barn. De har länge varit överens om att deras pengarna ska gå till forskning som är överbryggar medicin och teknik.

Hur får man ihop så mycket pengar att donera?

– Vi har placerat i aktier och levt sunt.

Rune och Kerstin Jonassons pengar kan bidra till att forskningen utvecklar säkrare metoder för att upptäcka hjärt- och kärlsjukdomar – innan de bryter ut. Tidigare svenska uppfinningarna inom medicinteknik är pacemakern, respiratorn och strålkanonen.

Kopplat till Koreakriget

Donationen kommer också gå till ett forskningssamarbete med Sydkorea. Ett mycket personligt önskemål från Kerstin Jonasson, som fortfarande bär med sig starka minnen från tiden som sjuksköterska vid det svenska fältsjukhuset som sattes upp i samarbete med FN och USA under Koreakriget 1950.

– Det har kallats det glömda kriget eftersom man bara talar om Vietnam. Vi hjälpte amerikanska soldater, krigsfångar – kineser, ryssar och nordkoreaner– och lokalbefolkningen. USA kände inte till Genevekonventionen så det blev spända relationer, de kunde inte acceptera att vi behandlade krigsfångar likadant som övriga, berättar Kerstin Jonasson.