Fullt på rättspsyk i hela landet: ”Vi nekar sjuka varje dag”

Adam Westin

Det är fullt på Sveriges rättspsykiatriska kliniker, visar Aftonbladets kartläggning.

I Umeå tvingas man vårda brottsdömda patienter på vanliga avdelningar.

– Långa vårdtider och svårigheter att slussa ut patienterna i samhället tror jag är en faktor, säger Marianne Kristiansson, professor i rättspsykiatri.

Det är fullt på klinikerna som vårdar personer som döms till rättspsykiatrisk vård.

Aftonbladet har talat med cheferna för landets fem regionkliniker. Det är fullt på varenda klinik och har varit det i mellan ett och fem år.

Flera av cheferna uppger att detta är ett arbetsmiljöproblem, som sliter på personalen.

Dömda patienter får inte plats

I Umeå gör platsbristen att brottsdömda patienter vårdas på vanliga avdelningar.

En undersköterska säger till Aftonbladet att avdelningen under våren haft hand om två patienter som dömts enligt lagen om rättspsykiatrisk vård.

– Rent generellt tycker jag att är man dömd så ska man vara på rättspsyk. Hos oss kan det ju finnas patienter som traumatiserats efter en våldtäkt. Då ska ju inte hon behöva vårdas på samma avdelning som någon som är dömd för exempelvis ett våldsbrott, säger undersköterskan som vill vara anonym.

Verksamhetschefen i Umeå bekräftar att ett fåtal brottsdömda personer vårdas på låsta allmänna avdelningar. Det rör sig om personer som är på väg ut i samhället efter avtjänat straff, som inte bedöms vara våldsamma eller utåtagerande.

”Enda tryggheten vi har”

Så länge en dömd person inte har en ”särskild utskrivningsprövning” är det tillåtet att vårda patienten på en allmän klinik.

Men det är inte optimalt, säger både överläkare och verksamhetschef.

– Det kommer att byggas ett nytt vårdcentrum i Umeå där vi ska få sex nya vårdplatser. Men vi är inte där än, säger Lena Pettersson, verksamhetschef på psykiatricentrum Västerbotten.

Att det är fullt på rättspsyk innebär också att de inte kan ta över patienter som inte är dömda till brott, men som är utåtagerande och hotfulla mot personal och patienter. Vilket är ett problem, enligt Aftonbladets källa.

– Det är den enda tryggheten vi har när det blir bråkigt, säger undersköterskan.

”Vi nekar varje dag”

I första hand ska de rättspsykiatriska vårdplatserna ges till de drygt tusen personer som dömts till rättspsykiatrisk vård.

Men det händer även att personer inom Kriminalvården, alltså de som sitter häktade eller avtjänar fängelsestraff, behöver psykisk vård.

David Wirdelöv, biträdande verksamhetschef för rättspsykiatrin i Växjö, säger att de nekat minst 250 förfrågningar sedan de fick fullbelagt för 2,5 år sedan.

– På en dag kan man få fyra eller fem förfrågningar som vi inte kan ta emot. Det är ju väldigt olyckligt när svårt sjuka inte får vård, säger David Wirdelöv.

Kriminalvården: ”Problematiskt”

Kriminalvården bekräftar bilden.

– Det här är något som vi pratar om regelbundet, att det är svårt att få platser inom rättspsykiatrin över hela landet. Det är problematiskt att våra klienter inte får plats där, då vårdas våra klienter i stället i den allmänna psykiatrin.

Varför är det problematiskt?

– Det är egentligen en chefsfråga. Klienterna vårdas då på en vanlig psykiatrisk avdelning, under bevakning av vår personal. Dels innebär det kostnader i övertid och annat, och dels vårdas klienterna tillsammans med patienter som inte har bevakning. Placeras klienterna inom rättspsykiatrin behövs ingen bevakning från Kriminalvården då enheten har rätt säkerhetsnivå, säger Carina Persson, verksamhetsexpert inom hälso- och sjukvård på Kriminalvården i Region Stockholm.

Färre döms – längre vårdtider

Antalet personer som döms till rättspsykiatrisk vård har inte ökat de senaste åren– snarare minskat. Rättspsykiatrisk vård var huvudpåföljd i 293 domslut år 2016, visar den senaste rapporten från Brottsförebyggande rådet.

Det är en procent färre än året innan och sex procent färre jämfört med 2007.

Långa vårdtider är den mest troliga anledningen till att platserna inom rättspsykiatrin är upptagna, enligt Marianne Kristiansson som är överläkare på Rättsmedicinalverket och professor i rättspsykiatri på KI.

– Det vi vet är att personer som döms till rättspsykiatrisk vård ofta vårdas väldigt länge. Det är förvaltningsrätten som beslutar om utskrivning och för det krävs att de har boende och en tillvaro ute i samhället. Klinikerna brukar framföra att det kan finnas svårigheter i att slussa ut patienter i samhället – och då blir de ju kvar, säger Marianne Kristiansson.

Flera rättspsykiatriska kliniker som Aftonbladet har varit i kontakt är i färd med att bygga fler platser.

Samtidigt är rättspsykiatrin en av få delar av psykiatrin som byggt ut de senaste åren, säger Herman Holm, överläkare inom Psykiatri Skåne och forskare i medicinhistoria vid Lunds universitet.

– Platserna inom barn- och ungdomspsykiatrin står och stampar och allmänpsykiatrin går ned. De enda som expanderar är rättspsykiatrin, samtidigt som antalet domar inte har ökat. Då är det intressant att fråga sig varför vårdtiderna ökar, säger Herman Holm.

Så här ser det ut i landet

Det finns fem rättspsykiatriska regionkliniker i Sverige. Samtliga har fullt, visar Aftonbladets sammanställning.

Aftonbladet har även frågat landstingen i Stockholm, Skåne, Norrbotten och Västra Götaland. Endast Västra Götaland uppger att de har lediga platser.

• Säter. 64 patienter. Fullt sedan mars 2017.
  – Vi har alltid fullbelagt, kan man säga. Vi har en tom plats i dag men väntar in en patient som kommer i nästa vecka. Effekten är att vi får säga nej till akuta placeringar, exempelvis om häktet i Dalarna behöver hjälp. Det är minst en patient i veckan som vi måste neka, ibland fler, säger Ulf Björnfot, verksamhetschef på rättspsykiatriska kliniken i Säter.
• Vadstena. 85 patienter. Fullt i 4–5 års tid.
  – Går man med platserna fulla och ibland till och med lite överfullt så sliter det väldigt mycket på personalen. Målet är ju att det ska finnas lite luft i systemet. När vi inte kan ta emot en patient brukar vi bistå med att ringa runt till andra kliniker – och den allmänna bilden är att det varit jättesvårt att hitta platser i landet, säger Jan Cederberg, verksamhetschef på rättspsykiatriska kliniken i Vadstena.
• Växjö. 124 patienter. Fullt senaste 2,5 åren.
  – Det är ju väldigt olyckligt när svårt sjuka inte får vård.
  Vad händer med dem då?
  – Det skulle man vilja veta. Vi har ju inte kapacitet att följa upp vad som händer med de som vi inte har möjlighet att ta emot, säger David Wirdelöv, biträdande verksamhetschef för rättspsykiatrin i Växjö.
• Karsudden: 121 patienter. Fullt i 1,5 år.
  – Att varenda säng är full – det är inte en vettig vård. Vi har några förstärkningsplatser, men vi skulle inte kunna ta emot en patient till i nuläget. Egentligen skulle vi behöva ligga på 119 patienter. En negativ effekt är att det sliter hårt på personalen, säger Jörgen Bragner, verksamhetschef på Regionsjukhuset Karsudden.
• Sundvall: 101 patienter. Fullt i ett år.
  – Att det är fullt skapar arbetsmiljömässiga problem och sliter både på personal och på patienterna, säger Bengt Eriksson, ställföreträdande verksamhetschef regionkliniken i Sundsvall.