Nytt varningssystem var på gång i Indonesien

TT

Publicerad 2018-10-01

Förödelsen är enorm efter fredagens flodvåg som slog in över staden Palu på den indonesiska staden Sulawesi.

Ett nytt varningssystem skulle ha införts i det tsunamidrabbade Indonesien – men det skedde aldrig på grund av bristande resurser.

– Det fanns inte ett tillräckligt bra säkerhetssystem, nu är katastrofen ett faktum, konstaterar Jimmy Stigh, professor emeritus i geovetenskap.

Samtidigt som gravar grävs för de över 800 döda efter flodvågskatastrofen på ön Sulawesi höjs ilskna röster för att befolkningen inte varnades i tid. En tsunamivarning gällde under 34 minuter men drogs sedan tillbaka eftersom myndigheterna trodde att de farliga vågorna då redan hade nått land.

– Systemen fungerar ganska dåligt i regionen. Många länder fick sig en ordentlig tankeställare vid annandagstsunamin 2004 och började bygga ut dem, men därefter verkar flera regeringar ha lagt pengar på annat, säger Stigh, som har varit verksam vid Göteborgs universitet.

Brist på pengar

Att så är fallet bekräftas av Louise Comfort, professor vid Centret för katastrofhantering vid University of Pittsburgh i USA, för nyhetskanalen CNBC. Hon ingår i ett team med amerikanska och indonesiska forskare som har tagit fram ett nytt tsunamivarningssystem för landet. Det läser bland annat av sensorer och ljudvågor för att spåra undervattensförändringar, information som skickas vidare till Indonesiens meteorologiska och geofysiska institut (BMKG).

Systemet testades med framgång 2016 och skulle ha installerats i år. Men finansieringen räckte inte till, bland annat eftersom Indonesiens valuta nyligen har devalverats, berättar Comfort.

Och Sulawesis gamla varningssystem har inte fungerat på sex år på grund av brist på pengar, skriver nyhetsbyrån AFP.

Klarar analys?

Varningssystemen är viktiga bland annat eftersom en presumtiv flodvåg sällan går att se med blotta ögat när den är på djupt vatten.

– Det är först när det grundar upp nära land som den blir till en kraftig våg, säger Stigh.

Han säger att det finns välutvecklade geofysiska center runt Stilla havet, i synnerhet utefter Nordamerikas kust, som ofta klarar av att analysera vilka skalv som kan leda till en allvarlig flodvåg.

– Men sedan måste det finnas ett kontaktsystem mellan länderna – och ut till lokalbefolkningen. Det är en lång kommunikationskedja som måste fungera.