Polisens problem beror inte bara på omorganisationen

Publicerad 2016-09-30

Flera svåra utmaningar återstår för polisen, konstaterar Statskontoret i sin utredning. Bland annat har det tagit för lång tid att tillsätta cheferna.

Många brister går dock inte att skylla på omorganisationen.

Enligt Statskontoret behövs det att medarbetarna i högre grad måste få vara delaktiga i förändringsarbetet. En annan prioriterad fråga är att stärka det lokala polisarbetet, skriver Statskontoret i ett pressmeddelande.

Polisen har haft fokus på att bilda en myndighet av 23, nu måste man prioritera verksamhetsfrågor, anser Statskontorets chef för enheten för utredningsstöd Johan Sørensson.

– Det lokala polisarbetet behöver stärkas. Man behöver jobba mycket mer med utredningsverksamheten och säkerställa att man kan vara uthållig, säger han.

Går inte att skylla på

I klartext innebär det att polisen måste bli bättre på att klara upp alla typer av brott, anser Sørensson.

Däremot går det inte att skylla bristerna på omorganisationen. Trenden fanns redan innan, enligt utredaren.

Att tillsätta de ordinarie cheferna längst ut i organisationen har tagit för lång tid, enligt Statskontoret. "Det har bland annat medfört att kommunikationen om förändringarna har försvårats". Konsekvensen har blivit ett glapp mellan chefers och medarbetares bild av förändringen. Polisledningen måste i fortsättningen bli bättre på att kommunicera och förankra förändringsarbetet.

Statskontoret anser dessutom att det lokala arbetet måste stärkas om målet "närmare medborgarna" ska kunna uppfyllas.

Stärkt lokalarbete

Mer än hälften av polisens resurser ska ligga i lokalpolisområdena. Statskontoret konstaterat att det lokala arbetet måste stärkas och att lokalpolisområdena måste "ges förutsättningar att arbeta långsiktigt med kontinuerliga resurser".

Inrikesminister Anders Ygeman (S) är inte förvånad över innehållet i Statskontorets rapport.

– Jag tycker att de i huvudsak ligger i linje med de bedömningar som vi har gjort och som polisen har gjort, säger han till TT.

Till det positiva som lyfts fram i rapporten hör hur den operativa förmågan förbättrats av ett system med en nationell ledning.

Bra bit kvar

– Men när det gäller en del andra områden har vi en bra bit kvar. Vi måste ha ett större fokus på det lokala arbetet och få ut fler poliser där de behövs som bäst, i de utsatta områdena. Och vi måste bli bättre på att göra medarbetarna delaktiga.

Redan för tre veckor sedan gick rikspolischef Dan Eliasson ut och presenterade åtgärder som myndigheten ska vidta för att möta flera av de problem Statskontoret nu lyfter fram.

Ett tidigare beslut från i våras om 700 nya civilanställda kompletteras med ett beslut om ytterligare 600 civila som ska anställas nästa år.

Justeringar ska göras i omorganisationen. Främst undersöks hur man ska "skruva på" stödfunktioner som HR-, IT-, ekonomi-, rätts- och kommunikationsavdelningarna.

Kommer mera

En satsning ska göras på medarbetarna där man bland annat ska jobba för att långsiktigt få upp lönerna och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter i arbetet.

Man jobbar vidare på gamla, och tar fram nya, åtgärder för att förbättra utredningsresultaten med hjälp av teknik, arbetsmetoder, bemanning med mera. Verksamhetsuppföljningen ska dessutom förbättras.

Statskontorets regeringsuppdrag – som gavs redan året före omorganisationen – handlar om att följa upp om "förändringen haft avsedda effekter i förhållande till regeringens syfte och mål". I grund och botten handlar det om mål i form av ett förbättrat resultat och en högre kvalitet i polisens arbete.

Meningen är att Statskontoret ska "lämna förslag på åtgärder som regeringen eller den nya Polismyndigheten kan vidta för att underlätta omställningen och undvika att polisens verksamhetsresultat påverkas".

Dagens rapport är den första av tre. Den andra delrapporten kommer om ett år och slutrapporten först hösten 2018.

TT