Bankerna tjänar på sparande – därför tiger de
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-03-03
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Om bankerna vore ärliga skulle de avråda sina kunder från att spara på ett vanligt bankkonto.
Lönsamheten är alldeles för dålig.
Om man satte in 20 000 kronor på Nordeas kapitalkonto hade man förra året tjänat 138 kronor. Det är en avkastning på knappt sju promille.
Använde man samma summa pengar för att köpa aktier i banken blev vinsten, kursuppgång och aktieutdelning, 1 816 kronor. Det är en avkastning på närmare nio procent – mer än tio gånger så mycket som på sparkontot.
För den som vågar satsa på aktier är valet alltså enkelt. Bankaktien gav, i alla fall förra året, betydligt mer än sparkontot i samma bank.
Om bankerna vore rakryggade mot sina kunder skulle de alltså avråda från vanliga bankkonton. I alla fall när det handlar om summor under 100 000 kronor, ett belopp som ofta ger högre ränta.
Är inte raka
Men så raka är inte bankerna. För att fortsätta med exemplet Nordea skriver banken på sin hemsida att banksparande är till för oförutsedda utgifter, nyanskaffningar eller för sparande på längre sikt.
Men samtidigt meddelar man, på ett något mer undanskymt ställe, att det inte går att nyspara, varken på Sparkonto eller Solo kapitalkonto.
Samma fina vink ger Swedbank (f d Föreningssparbanken) till dem som vill spara med låg risk. De upplyser helt frankt att räntan på service- och privatkonto är noll procent. Jag upprepar, noll procent. Vem väljer det med berått mod?
Uppenbara fördelar
Fördelen med sparkonton är uppenbar – de är enkla att begripa. Man får ränta på pengar som finns på kontot.
Betydligt svårare kan det vara att förstå andra sparformer som rekommenderas bankkunderna. Att företeelser som aktieindexobligationer, nollkupongare och hedgefonder ger många rysningar är ingen hemlighet för bankernas privatrådgivare.
Tjänar pengar
Men möjligen beror bankernas tystnad på att de själva tjänar mycket pengar på just sparande. I boksluten finns posten ”räntenetto”, skillnaden mellan inkomst- och kostnadsräntor.
Det uppgick förra året för de fyra storbankerna till nästan 81 miljarder. Ett gott skäl att inte vara alltför uppriktig mot kunderna.