Hotet mot den fria rörligheten

Tack vare den fria rörligheten kunde Abdelsalem Lassoued röra sig fritt i Europa.

Den 45-årige tunisiske terrorist som mördade två svenskar i Bryssel är en bra illustration till hur det som varit en av de stora fördelarna med EU samtidigt blivit en stor säkerhetsrisk.

Tack vare den fria rörligheten kunde Abdelsalem Lassoued röra sig fritt i Europa trots att han i över tio års tid fått avslag på alla asylansökningar, dömts till fängelse och ägnat sig åt narkotikabrott. 

En av över en halv miljon människor som vistas i Europa illegalt.

När EU införde fri rörlighet för människor 1992 byggde det på att det fanns en fungerande yttre gränskontroll där identiteten på alla som sökte sig till Europa registrerades. Asyl skulle prövas i det första land en flykting eller migrant kom till. Fingeravtryck skulle göra det omöjligt för flyktingar att söka sig till andra länder.

I stället blev den fria rörligheten startskottet till en gigantisk organiserad brottslighet där människosmugglare mot tiotusentals kronor transporterar människor illegalt till Europa. En del av dem har asylskäl och får stanna. En allt större del får avslag på sina asylansökningar. Men i stället för att resa tillbaka till sina hemländer eller deporteras med tvång stannar många kvar och lever i Europa illegalt. 

Inte satsat resurser

Ingen vet nog exakt hur många människor det handlar om. Men enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat fanns det förra året 681 200 icke EU-medborgare som upprätthöll sig illegalt i något av unionens länder. 

Av dessa finns 27 000 i Sverige, enligt statsminister Ulf Kristersson.

Hur kan detta vara möjligt?

Regeringar och myndigheter i de flesta länder i Europa har blundat för problemet. Man har inte velat satsa tillräckliga resurser på att se till att de som får avslag på sina ansökningar verkligen lämnar landet. 

Att hyra in flygplan och deportera människor kostar pengar. Att spåra upp människor som vistas i Sverige och Europa illegalt kostar polisresurser och resulterar sällan i applåder från människorättsorganisationer.

Leva på svältlön

De flesta som bestämmer sig för att strunta i ett nej och gå under jorden är säkert hårt arbetande, hyggliga människor. Problemet är att de nästan alltid blir utnyttjade av skrupelfria arbetsgivare eller den organiserade brottsligheten. De tvingas bo i undermåliga bostäder, leva på svältlöner och kanske ägna sig åt brott för att kunna överleva.

Som kollektiv bildar de ett skuggsamhälle som bidrar till att erodera samhällsbygget och skapa otrygghet.

Sverige har sedan 2017 drabbats av åtminstone två terrordåd där asylsökande som fått avslag och vistats illegalt i Sverige respektive Belgien agerat gärningsmän.

Blomhav på Drottninggatan i Stockholm.

Det är nog inte bara de anhöriga till de som träffades av Rakhmat Akilovs lastbil på Drottninggatan eller de som mejades ner med ett automatvapen av Abdelsalem Lassoued i Bryssel som tycker det är två för mycket. Tittar man ut över Europa finns det fler liknande exempel.

Att inte ha koll på vilka människor som vistas i ett land är en säkerhetsrisk.

Att inte se till att de som får avslag på sina asylansökningar återvänder till sina hemländer utgör en risk för hela asylsystemet. Om även de som får avslag i praktiken kan stanna så förlorar systemet både sin funktion och sin legitimitet.

Ifrågasätter asylrätt

När Sverige nyligen sände tillbaka 26 irakier på ett plan till Bagdad var det första gången sedan 2012 som Sverige utvisade någon med tvång till Irak. Utvisningen ackompanjerades av sällsynt osmakliga och respektlösa kommentarer från SD-politiker. Men den berättigade upprördheten över uttalandena överskuggade det nödvändiga i själva operationen.

De som inte har rätt att vistats i Sverige måste lämna landet. Annars kommer möjligheten till asyl i framtiden att försvinna. Nyligen ifrågasatte Storbritanniens inrikesminister Suella Braverman rätten att söka asyl och hävdade att systemet uppmuntrar till migration. Många fler kommer att göra det om det inte går att skapa ordning och reda i systemet.

När Europa upplevde den stora flyktingvågen 2015-16 sade till slut även flyktingvänliga politiker som Angela Merkel att den här situationen aldrig får återupprepas. Men i dag ökar åter flyktingströmmarna kraftigt.

Är i grunden något fint

Så markant att Tyskland nyligen införde fasta gränskontroller mot Polen, Tjeckien och Schweiz.  Fler länder har liknande planer.

Allting tyder på att flyktingströmmarna till Europa bara kommer att öka. Inte minst från de många dysfunktionella länder i Sahelområdet i Afrika där radikal islamism är på frammarsch.

Vad händer när dessa unga män i desperation eller på uppdrag av IS eller al-Qaida tar sig till Europa?

Den fria rörligheten är i grunden något fint men tyvärr spelar den också både den organiserade brottsligheten och terrorgrupper i händerna.

Om Europa inte lyckas få bättre ordning på migrationen är jag rädd att vi kan tvingas vinka farväl till fri rörlighet inom en inte alltför avlägsen framtid.