Lagrådets jurister gör komedi av trista granskningar
I en intelligentare värld hade Lagrådets jurister lika gärna kunnat vara folkkära ståuppkomiker.
Till och med någonting så trist som en granskning av nya regler om upphandling är underhållande.
Lagrådet är den myndighet som ska granska nya lagar som departementen har arbetat fram innan de klubbas i riksdagen.
Här sitter justitieråd från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen samt jurister som nyligen har avgått från något av dessa ämbeten.
Det är med andra ord en rutinerad samling damer och herrar som inte längre behöver frukta att bångstyrighet kan skada karriären, vilket inte sällan märks i deras yttranden.
Attefallshusen hotar de mänskliga rättigheterna, ett försök att göra livstid till normalstraffet för mord är så illa skrivet att det snarare blir svårare att plocka fram lagens strängaste straff och det panikslagna försöket att stänga Öresundsbron utmanade såväl svensk grundlag som Europakonventionen.
Sågningar där vissa formuleringar är så elaka och humoristiska att berörd minister har haft anledning att plocka fram burken med valium och krypa ihop i fosterställning.
För några veckor sedan var det dags igen. 418 sidor om någonting så hopplöst som nya EU-direktiv om upphandling.
Ni kan vara lugna, jag tänker inte plåga livet ur er med detaljer. Det räcker med att berätta att det handlar om tre nya lagar som ska ersätta befintliga paragrafer om offentlig upphandling och om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Det vill säga viktiga verksamheter som är av grundläggande betydelse för oss alla, så låt oss hoppas att regering och riksdag lyssnar på vad Lagrådet har att säga.
Finansdepartementets förslag tycks nämligen, för att uttrycka det diplomatiskt, innehålla brister.
Juristerna inleder med att förklara att direktivet innehåller "bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga”. Andra är något så när förståeliga, men ”är tvetydiga och kan ges olika innebörd”.
Det fortsätter på liknande sätt. Det finns nya paragrafer som strider mot andra nya paragrafer. Och här och där dyker det upp en bestämmelse ”som visserligen är begriplig, men som är oförnuftig”.
Lagrådet konstaterar med en för jurister ofta förekommande lågmäldhet att ”brister av nu angivna slag bör inte utan vidare godtas i den svenska lagstiftningen”.
Någonting säger mig att befolkningen håller med om att lagar ska vara bra.
Juristerna vädjar om att paragrafer ska ges en rimlig innebörd. ”Det bör nämligen - som Lagrådet alltså har framhållit i tidigare lagstiftningsärenden - inte komma i fråga att låta en oklarhet i direktivet stå kvar i den svenska lagen”.
Nu struntar dessvärre politikerna ibland i lagkloka varningar av detta slag, vilket kan få pinsamma konsekvenser.
För några veckor sedan avkunnade Högsta domstolen den första domen om mord sedan den paragrafen ändrades. Och precis som lagrådet förutspådde var de nya formuleringarna så usla att politikernas dröm om livstid inte går att uppfylla.
Tids nog får vi veta hur det blir denna gång. Låt oss till vidare konstatera att Lagrådets domare tycks ha roligt när de arbetar.