Det är hög tid att slänga ut ”Den rosa lagboken”

Oisín Cantwell

Nyhetskolumnist

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2016-09-12

Stor blev uppståndelsen då en man nylig­en friades från anklagelsen om att ha våldtagit ett barn.

55-åringen var far till fostret i flickans mage och fälldes i tingsrätten. Men då de båda hävdade att han sov under samlaget rev hovrätt­en upp domen.

En besynnerlig omständig­het passerade såväl medierna som domstolar utan att väcka rabalder.

Hustrun berättade under förhandlingen att hon vid ett antal tillfällen utfört oralsex på maken utan att han vaknade.

Det hon i praktiken gjorde var att erkänna en serie brott. Lagen är tydlig: Den som har sex med en sovande person begår våldtäkt.

Detta ryckte hovrätten på axlarna åt. Vittnesmålet kom tvärtemot att få viss betydelse för utgången av målet, då en expert hade redogjort för vikten av att vara svårväckt i detta sammanhang.

Att rättsväsendet gäspade åt kvinnans erkännande är nu inget jag ligger sömnlös över. Troligen ljög hon för att hjälpa sin man.

Icke desto mindre är fallet ett exempel på vad jurister kallar ”Den rosa lagboken”. En tendens att se mildare på kvinnor och brott än på män och brott.

En domare berättar om hur frustrerad hon var då en kvinna åtalades för sex fall av misshandel av sin man i stället för grov fridskränkning. Därmed blev fängelse­straffet cirka sju månader kortare.

Om rollerna varit ombytta så hade detta knappast hänt.

Fyra personer togs på bar gärning då de vägde och hällde upp kokain i påsar, erinrar sig en rådman från tiden som notarie. De var alla lika skyldiga och de tre männen dömdes till fler­åriga fängelsestraff.

Kvinnan, som ansågs ha hamnat i dåligt sällskap, kom undan med skyddstillsyn.

Eller ta Tony Olsson, som före Malexander avtjänade ett sexårigt fängelsestraff för förberedelse till mord.

Hans mamma, som över­talade sonen att mot god betalning ta på sig torpeduppdraget och som därmed rimligen var minst lika skyldig, åkte på två år för anstiftan.

Någon som tror att det hade sett ut så här om en pappa förmått sin dotter att begå detta grova brott?

Jurister jag pratar med säger att tiderna förändras. En ny generation domare, kvinnorna är numera i majoritet i skrået, ser inte kön som en förmildrande omständighet.

Utvecklingen är bra. Ytterst handlar det om jämställdhet och om att ta kvinnor på allvar.